1.5 Fördjupning till Kontinuerliga och diskreta funktioner

Från Mathonline
Hoppa till: navigering, sök
       Teori          Övningar          Fördjupning          Internetlänkar      


Lektion 8 Kontinuerliga & diskreta funktioner

Allmän definition

I teoridelen sade vi att kontinuerlig betydde sammanhängande (motsatsen till diskret).

Som exempel ritade vi grafen till en enkel linjär funktion med en genomdragen linje. Man kunde rita den utan att lyfta pennan. Vi kallade den kontinuerlig därför att dess definitionsmängd var kontinuerlig. Som exempel på kontinuerliga mängder nämnde vi de rationella och reella talen. Som ytterligare exempel på kontinuerliga funktioner nämndes polynomfunktionerna, se grafen där.

Allt detta är sant. Men förhållandena i tillämpningarna är ofta mer komplicerade än så. I vissa fall kan vi med verktygen ovan inte avgöra om en funktion är kontinuerlig. Vi behöver en exakt definition.

Diskreta funktioner är enkelt att identifiera: 1) Diskret definitionsmängd, i regel heltal. 2) Isolerade punkter som graf. Därför koncentrerar vi oss här på kontinuerliga funktioner.


Definition:

En funktion \( y = f(x)\, \) är kontinuerlig för \( {\color{Red} x = a}\, \) om:
\[ f(x) \to f(a)\, \] när \( x \to a \)




Den andra raden i definitionen läses\[ f(x)\, \] går mot \( f(a)\, \) när \( x\, \) går mot \( a\, \).

Observera att definitionen är punktvis, dvs den talar om när en funktion är kontinuerlig för ett visst \( {\color{Red} x}\, \)-värde nämligen för \( {\color{Red} x = a}\, \). Det finns ingen föreskrift för att avgöra om en funktion i sin helhet är kontinuerlig.

Exempel 1

Låt oss återuppta ett exempel som behandlades i Fördjupning till rationella uttryck nämligen funktionen:

\[ y = {1 \over x} \]

Grafen ser ut så här:

Fil:Y=1 div x 70.jpg

a) Låt oss med hjälp av definitionen undersöka om den är kontinuerlig för \( {\color{Red} x = 0}\, \). Dvs vi ersätter i definitionen \( a \, \) med \( 0 \, \) och \( f(x) \, \) med \( 1 \over x \).

Enligt definition borde då \( {1 \over x} \to f(0) \) när \( x \to 0 \). Men \( {1 \over x} \) kan inte gå mot \( f(0)\, \) därför att \( f(0)\, \) dvs \( {1 \over 0} \) inte är definierad. Definitionens krav är inte uppfylld.

Slutsats: Funktionen \( y = {1 \over x} \) är inte kontinuerlig för \( x = 0\, \).

b) Låt oss nu undersöka om funktionen är kontinuerlig för \( {\color{Red} x = 2}\, \). Vi ersätter i definitionen \( a \, \) med \( 2 \, \) och \( f(x) \, \) med \( 1 \over x \).

Enligt definition borde då \( {1 \over x} \to {1 \over 2} \) när \( x \to 2 \). Närmar man sig \( 2\, \) på \( x\, \)-axeln, från höger eller från vänster, närmar sig \( y\, \) värdet \( 1 \over 2 \) i båda fall, därör att \( f(2) = {1 \over 2} \). Definitionens krav är uppfylld.

Slutsats: Funktionen \( y = {1 \over x} \) är kontinuerlig för \( x = 2\, \).

På samma sätt kan man undersöka om funktionen är kontinuerlig för andra \( {\color{Red} x}\, \). Det kommer att visa sig att:


Funktionen \( y = {1 \over x} \) är kontinuerlig för alla \( x \neq 0\, \).

Exempel 2

Inom datateknik används en funktion som heter Heavisidefunktionen och har följande uteseende:



skiftar från amplituden noll till amplituden 1. Denna egenskap liknar impulserna inom datornätverk med ettor och nollor.


[