Skillnad mellan versioner av "Fibonaccis talföljd"

Från Mathonline
Hoppa till: navigering, sök
m
m
Rad 114: Rad 114:
  
 
     antal kaninpar.
 
     antal kaninpar.
 
    
 
 
    
 
  
 
      
 
      

Versionen från 1 juli 2024 kl. 13.25

       <<  Förra avsnitt]          Genomgång          Övningar          Nästa avsnitt  >>      


Problemet

Fib Problemet.jpg


Formuleringen "Samma gäller för de nya paren." ger upphov till ett mönster som

upprepas. Man återvänder till något som redan gjorts: ett känt förlopp upprepas.

Man kallar det för ett "rekursivt" problem. Rekursionen används vid problemets lösning.

Ordet rekursion kommer från det latinska recurrere och betyder att köra igen.


Fibonaccis talföljd

Fib Talfoljdena.jpg

Fibonaccis talföljd är varken aritmetisk eller geometrisk.

Mönstet för bildningen av talföljden är snarare:


Summan av två på varandra följande
fibonaccital ger nästa fibonaccital.

\( \qquad \) FibonacciBildb.jpg


Fibonaccis rekursionsformel

FibonacciRekFormel.jpg


Vi kan använda detta mönster för att bygga en algoritm för beräkning av fibonaccitalen.

Ännu smartare är det att anlita digitala verktyg för att låta datorn göra jobbet.

T.ex. lämpar sig kalkylprogrammet Excel utmärkt för en sådan beräkning.


Algoritm för fibonaccitalen i Excel

Följande algoritm beskriver hur man kan använda Excel för att låta datorn beräkna fibonaccitalen:

I övning 6 kommer du att behöva använda denna algoritm för att låta datorn beräkna de första \( \, 24 \, \) fibonaccitalen.

Här är de \( \, 12 \, \) första fibonaccitalen beräknade:

Antal månader Antal kaninpar
\( {\color{Red} 1}\, \) \( 1\, \)
\( {\color{Red} 2}\, \) \( 1\, \)
\( {\color{Red} 3}\, \) \( 2\, \)
\( {\color{Red} 4}\, \) \( 3\, \)
\( {\color{Red} 5}\, \) \( 5\, \)
\( {\color{Red} 6}\, \) \( 8\, \)
\( {\color{Red} 7}\, \) \( 13\, \)
\( {\color{Red} 8}\, \) \( 21\, \)
\( {\color{Red} 9}\, \) \( 34\, \)
\( {\color{Red} {10}}\, \) \( 55\, \)
\( {\color{Red} {11}}\, \) \( 89\, \)
\( {\color{Red} {12}}\, \) \( 144\, \)



    Med denna värdetabell kan vi rita grafen

    till höger som illustrerar fibonaccitalens

    snabba tillväxt. Den horisontella axeln

    visar antal månader och den vertikala

    antal kaninpar.

   

   

   

    Fibonaccitalen bildar en diskret funktion

    därför att dess definitionsmängd är heltal,

    bestående av månaderna \( \, {\color{Red} 1}\)-\({\color{Red} {12}}\).

    Fil:Fibonacci 465p.jpg


Som man ser ökar kaninpopulationen ganska fort, så att vi nu äntligen kan besvara den inledande frågan:

Det kommer att finnas \( \, 144 \, \) kaninpar om ett år.


Fibonaccitalens explicita formel

Fibonaccis rekursionsformel är en diskret funktion, vilket beror på definitionsmängden ärr heltal: antalet kaninpar.

Dessutom är den rekursiv, vilket betyder att den i sin definition anropar sig själv.

För att se detta titta på raden i definitionen: \( \qquad F(n) \; = \; F(n-1) \; + \; F(n-2) \).

I en vanlig funktion står \( F(n) \, \) till vänster om likhetstecknet och den oberoende variabeln \( n \, \) till höger.

Men här står \( \, F(n) \, \) på båda sidor likhetstecknet, fast för olika månader (= argument).

För att beräkna ett fibonaccital måste man känna till de två föregående.

Men eftersom vi har de två första \( F(1) = 1 \, \) och \( F(2) = 1 \, \), s.k. startvärden,

kan vi beräkna alla andra successivt dvs rekursivt utgående från dessa startvärden.

Att \( F(n) \, \) anropas på båda sidor likhetstecknet är just den rekursiva egenskapen. Därav namnet Fibonaccis rekursionsformel.

Fibonaccis funktion har många intressanta kopplingar till andra delar inom matematiken.

En av dem är sambandet mellan fibonaccitalen och det s.k. gyllene snittet se övning 6.

En annan är följande vacker formel som upptäcktes först 1718 \(-\) mer än 500 år senare än själva fibonaccitalen \(-\) och

som ger oss möjligheten att direkt beräkna vilket fibonaccital som helst utan att känna till något föregående fibonaccital:


Explicit formel för fibonaccitalen

\( \displaystyle F(n) \; = \; {1\over\sqrt{5}}\,\left({1+\sqrt{5}\over 2}\right)^n\,-\;{1\over\sqrt{5}}\,\left({1-\sqrt{5}\over 2}\right)^n\; , \qquad n \;\mbox{heltal } \geq 1 \)


I övning 11 får du till uppgift att bevisa den, vilket görs genom att visa att den uppfyller rekursionsformeln.

Den är i själva verket lösningen till rekursionsformeln när denna uppfattas och behandlas som en differensekvation.

Dvs den explicita formeln \(-\) sedd som en funktion \(-\) är lösningen till differensekvationen som beskrivs av rekursionsformeln.

Differensekvationer är den diskreta motsvarigheten till differentialekvationer inom kontinuerlig matematisk analys, som tas upp i Matte 5.








Copyright © 2024 Lieta AB. All Rights Reserved.