Skillnad mellan versioner av "3.5 Extremvärdesproblem"
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
Rad 13: | Rad 13: | ||
[[Media: Lektion 28 Extremvardesproblem II Ruta.pdf|<strong><span style="color:blue">Lektion 28 Extremvärdesproblem II</span></strong>]] | [[Media: Lektion 28 Extremvardesproblem II Ruta.pdf|<strong><span style="color:blue">Lektion 28 Extremvärdesproblem II</span></strong>]] | ||
--> | --> | ||
− | |||
− | |||
− | |||
<big> | <big> |
Nuvarande version från 13 juni 2020 kl. 17.57
<< Förra avsnitt | Genomgång | Övningar |
Exempel 1 Rektangel i parabel
d) Bestäm definitionsmängden till funktionen A(x) och rita grafen till A(x). Markera maximipunkten från b) i grafen.
- Kontrollera algebraiskt om maximipunkten ligger inom definitionsmängden.
Lösning:
a) Rektangelns area kan skrivas som A(x,y)=2⋅x⋅y
- Men A(x,y) är en funktion av två variabler som vi inte kan hantera.
- Därför måste A(x,y) skrivas om till en funktion A(x) av endast en variabel, nämligen x.
- Detta gör vi genom att eliminera y: Vi utnyttjar sambandet mellan x och y som är givet av parabelns ekvation.
- Rektangelns "rörliga" hörn (x,y) måste alltid ligga på parabeln. Därför måste x och y uppfylla parabelns ekvation:
y=−x22+5 |
Detta samband kallas för problemets bivillkor. |
Bivillkor för ett extremvärdesproblem
Ett extremvärdesproblems bivillkor är ett samband som bestäms av problemets givna geometriska
eller andra föreskrivna egenskaper.
Bivillkoret sätter restriktioner (begränsningar, eng. constraints) på punkten (x,y):s rörelsefrihet.
- I Exempel 1 är parabelns ekvation problemets bivillkor, därför att punkten (x,y) måste följa parabeln, se figuren ovan.
- Vi använder bivillkoret för att skriva om rektangelns area från en funktion av två variabler x och y till en funktion av en variabel x.
- Därför sätter vi in parabelns ekvation y=−x22+5 i rektangelns area A(x,y)=2⋅x⋅y för att eliminera y:
- A(x,y)=2⋅x⋅y=2⋅x⋅(−x22+5)=−x3+10x
- På så sätt får vi en funktion för rektangelns area som endast beror av x:
A(x)=−x3+10x |
Denna funktion kallas för problemets målfunktion |
Målfunktion för ett extremvärdesproblem
Ett extremvärdesproblems målfunktion är alltid den funktion av endast en variabel som ska
maximeras eller minimeras.
Extremvärdesproblem består i regel av ett bivillkor och en målfunktion.
Bivillkoret används för att reducera målfunktionen till en funktion av endast en variabel.
- I Exempel 1 är A(x) problemets målfunktion, därför att det är rektangelns area som ska maximeras.
I A(x) är parabelns ekvation redan "inbakad".
b) För att hitta målfunktionens lokala maximum deriverar vi A(x) och bestämmer derivatans nollställen:
|
\qquad | Derivatans nollställen:
|
\qquad | \begin{array}{rcrcl} A'(x) & = & -3\,x^2 \, + \, 10 & = & 0 \\ & & 10 & = & 3\,x^2 \\ & & {10 \over 3} & = & x^2 \\ & & x_{1, 2} & = & \sqrt{10 \over 3} \\ & & x_1 & = & 1,83 \\ & & x_2 & = & -1,83 \end{array} |
\quad\; x_2 = -1,83 \, förkastas därför att arean och därmed \, x \, inte kan vara negativ, se även d).
- Vi sätter in \, x_1 = 1,83 \, i andraderivatan och använder reglerna om max/min:
\qquad\quad A''(1,83) = -6 \cdot 1,83 \, < \, 0 \quad \Longrightarrow \quad A(x) \, har ett lokalt maximum i \; \boxed{x \, = \, 1,83} \, .
- För \, x = 1,83 \, {\rm cm} \, antar målfunktionen (rektangelns area) sitt maximum.
c) För att bestämma rektangelns maximala area sätter vi in \, x = 1,83 \, i målfunktionen \, A(x) :
- A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,x^3 \, + \, 10\,x
- A(1,83) = -\,1,83\,^3 \, + \, 10 \cdot 1,83 \, = \, 12,17
- Rektangelns maximala area är \, 12,17 \, .
d) Målfunktionen \, A\,(x) = \displaystyle -\,x^3 \, + \, 10\,x \, har definitionsintervallet: \, 0 \, \leq \, x \, \leq \, \sqrt{10}
|
![]() |
Exempel 2 Glasskiva (rektangel i triangel)
c) Bestäm \, x \, så att glasplattans area \, A(x) \, maximeras.
d) Beräkna glasplattans maximala area.
Lösning:
a) Vi inför beteckningen \; {\color{Red} y} \; för glasplattans andra sida, så att rektangelns area kan skrivas som \; A\,(x, {\color{Red} y}) \; = \; x \; \cdot \; {\color{Red} y}
För att skriva om funktionen ovan till en funktion \, A\,(x) \, av endast en variabel, nämligen \, x \, ,
måste \, {\color{Red} y} \, uttryckas med \, x \, , så att \, {\color{Red} y} \, kan elimineras.
Sambandet mellan \, x \, och \, {\color{Red} y} \, bestäms av rektangelns "rörliga" hörn som är bundet till triangelns hypotenusa.
Vi inför ett koordinatsystem och sätter glasskivan i det, se bilden:
b) Det ovan formulerade bivillkoret för glasskivan sätts in i \; A\,(x, {\color{Red} y}) = x \cdot {\color{Red} y} \; för att eliminera \, {\color{Red} y} \,
och ställa upp ett uttryck för arean som endast beror av \, x :
- A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, x \cdot {\color{Red} y} \, = \, x \cdot \left(-\,{2 \over 3}\,x \, + \, 20\right) \, = \, -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x
c) För att hitta målfunktionens lokala maximum deriverar vi \, A(x) \, och bestämmer derivatans nollställen:
|
\qquad | Derivatans nollställen:
|
\qquad | \begin{array}{rcrcl} A'(x) & = & -{4 \over 3}\,x + 20 & = & 0 \\
& & 20 & = & {4 \over 3}\,x \\
& & {20 \, \cdot \, 3 \over 4} & = & x \\
& & x & = & 15
\end{array}
|
\, x = 15 \, som ligger inom målfunktionens definitionsmängd, sätts in i andraderivatan enligt reglerna om max/min:
A''(15) = \displaystyle -\,{4 \over 3} \,<\, 0 \quad \Longrightarrow \quad A(x) \, har ett lokalt maximum i \; \boxed{x \, = \, 15} \, .
För \, x = 15 \, {\rm cm} \, antar målfunktionen ett maximum, dvs rektangelns area blir maximal.
d) Eftersom rektangeln får sin största area för \, x = 15 \, sätter vi in \, x = 15 \, i målfunktionen för att få största arean:
- A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x
- A(15) = -\,{2 \over 3} \cdot 15^2 + 20 \cdot 15 = 150
Glasplattans största area blir \, 150 \, {\rm cm}^2 \, .
Exempel 3 Konservburk
d) Ange målfunktionens definitionsmängd. Rita graferna till bivillkoret och målfunktionen. Tolka graferna.
e) Beräkna konservburkens maximala volym.
f) Vilket samband råder mellan cylinderns radie \, r \, och dess höjd \, h \, när volymen maximeras?
Lösning:
b) Cylinderns volym \, V \, är basytan \times höjden dvs: \qquad V\,(r, \, {\color{Red} h}) \; = \; \pi \, r^2 \; \cdot \; {\color{Red} h} \qquad Funktion av två variabler: \, r \, och \, {\color{Red} h} \, .
För att skriva om denna funktion till en funktion av endast en variabel, sätter vi in bivillkoret från a) i \, V\,(r, \, {\color{Red} h}) \, och eliminerar \, {\color{Red} h} \, :
- V\,(r, \, {\color{Red} h}) \, = \, \pi \, r^2 \; \cdot \; {\color{Red} h} \, = \, \pi\,r^2\cdot \left( {\color{Red} {{250 \over \pi\,r}\,-\, r}} \right) \, = \, {250 \cdot \pi\,r^2 \over \pi\,r} \, - \, \pi\,r^3 \, = \, 250 \cdot r \, - \, \pi\,r^3
c) Målfunktionen maximeras:
|
\qquad | Derivatans nollställen:
|
\qquad | \begin{array}{rcrcl} V'(r) & = & 250 \, - \, 3\,\pi\,r^2 & = & 0 \\ & & 250 & = & 3\,\pi\,r^2 \\ & & {250 \over 3\,\pi} & = & r^2 \\ & & r_{1, 2} & = & \pm\,\sqrt{250 \over 3\,\pi} \\ & & r & = & 5,15 \end{array} |
r_2 = -5,15 \, förkastas, för radien kan inte bli negativ. \, r = 5,15 \, > \, 0 \, sätts in i andraderivatan enligt reglerna om max/min:
V''(5,15) = -6 \,\pi\cdot 5,15 \, < \, 0 \quad \Longrightarrow \quad V(r) \, har ett lokalt maximum för \, r = 5,15 .
För att få cylinderns höjd när volymen maximeras sätter vi in \, r = 5,15 \, i bivillkoret från a):
- h \, = \, \displaystyle {250 \over \pi\,r} \, - \, r \, = \, {250 \over \pi\cdot 5,15} \, - \, 5,15 \, = \, 10,30
Cylinderns volym blir maximal för radien \quad \boxed{r = 5,15 \; {\rm cm}} \quad och höjden \quad \boxed{h = 10,30 \; {\rm cm}} \quad .
d) För att bestämma målfunktionens definitionsmängd tittar undersöker vi bivillkoret: \qquad h \, = \, \displaystyle {250 \over \pi\,r} \, - \, r
Av detta framgår att \, r \, inte får vara \, 0 \, : \; r \, \neq \, 0 \; . Därför är \, 0 \, en undre gräns för \, r : \qquad r \, > \, 0
För att hitta en övre gräns (största möjliga värde) för \; r \; tittar vi på cylinderns begränsningsarea:
- \, A \, = \, 2\,\pi\,r\,h \, + 2\,\pi\,r^2 \, = \, 500
Pga begränsningsareans konstanta värde \, 500 \, blir cylinderns radie störst när höjden blir \, 0 \, .
Därför får vi radiens störst möjliga värde om vi i formeln ovan väljer \, h=0 :
- \, h = 0 \qquad \Longrightarrow \qquad A \, = \, 2\,\pi \cdot \left(r\right)\,^2 \, = \, 500 \qquad \Longrightarrow \qquad r \, = \, \sqrt{500 \over 2\,\pi} \, = \, 8,92
Grafen till vänster visar bivillkoret h \, = \, \displaystyle {250 \over \pi\,r} \, - \, r och till höger målfunktionen V(r) \, = \, 250 \, r \, - \, \pi\,r^3 , båda med definitionsmängden ovan.
Målfunktionens graf till höger bekräftar det algebraiska resultatet från c), nämligen att volymen blir maximal för \, r = 5,15 .
Bivillkorets graf till vänster bekräftar att för \, r = 5,15 \, höjden blir \, \approx \, 10 och dessutom att \, r \, inte kan bli större än \, 8,92 .
e) Resultaten från c) sätts in i målfunktionen för att få cylinderns största volym:
- V(5,15) \, = \, \pi \, \cdot 5,15^2 \, \cdot 10,30 \, = \, 858,23
Konservburkens maximala volym blir \; 858,23 \, {\rm cm}^3 \; .
f) Följande samband råder mellan cylinderns radie \; r = 5,15 \, {\rm cm} \; och dess höjd \; h = 10,30 \, {\rm cm}
när volymen till en cylinder med en begränsningsarea på \, 500 \, {\rm cm}^2 \, , maximeras:
- 2 \; r \; = \; h
Återstår frågan som är föremål för undersökning i övning 9, om samma samband även råder generellt mellan radien \; r \; och höjden \; h \; för alla konservburkar med vilken begränsningsarea som helst och maximal volym, nämligen:
- Diametern \; = \; Höjden
En annan intressant frågeställning är:
Råder även sambandet ovan om man utgår från en konservburk med fast given volym vars materialåtgång ska minimeras?
En närmare undersökning liknande lösningen till Exempel 3 kommer att visa att detta är fallet.
Dvs sambandet ovan är alltid optimalt ur ekonomisk synpunkt.
Ett ekonomiskt exempel
Se övning 7.
Copyright © 2011-2016 Math Online Sweden AB. All Rights Reserved.