Skillnad mellan versioner av "2.5 Deriveringsregler"
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | ||
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | | | style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | | ||
− | {{Not selected tab|[[2. | + | {{Not selected tab|[[2.3 Gränssnitt| << Förra demoavsnitt]]}} |
{{Selected tab|[[2.5 Deriveringsregler|Genomgång]]}} | {{Selected tab|[[2.5 Deriveringsregler|Genomgång]]}} | ||
{{Not selected tab|[[2.5 Övningar till Deriveringsregler|Övningar]]}} | {{Not selected tab|[[2.5 Övningar till Deriveringsregler|Övningar]]}} |
Versionen från 1 november 2016 kl. 12.24
<< Förra demoavsnitt | Genomgång | Övningar | Fördjupning | Nästa demoavsnitt >> |
Lektion 21 Deriveringsregler I
Lektion 22 Deriveringsregler II
Deriveringsreglerna är till för att kunna derivera de viktigaste typerna av funktioner som förekommer i tillämpningarna, utan att varje gång behöva använda derivatans definition. Här sammanställs själva reglerna. Deras bevis behandlas i underavsnittet Fördjupning.
Derivatan av en konstant
Regel: Derivatan av en konstant är 0. Om \( \;\; f(x) \; = \: c \quad {\rm där} \quad c = {\rm const.} \) då \( \;\; f\,'(x) \; = \: 0 \). Bevis: Se Fördjupning: Derivatan av en konstant.
|
\( \qquad \) | Exempel För funktionen \( \;\, f(x) \; = \: -5 \; \) blir derivatan:
|
Derivatan av en linjär funktion
Regel: Derivatan av en linjär funktion är konstant. Om \( \;\; f(x) \; = \; k\cdot x \, + \, m \quad {\rm där} \quad k,\,m = {\rm const. } \) då \( \;\; f\,'(x) \; = \; k \) Bevis: Se Fördjupning: Derivatan av en linjär funktion.
|
\( \qquad \) | Exempel För funktionen \( \;\, f(x) \; = \; -8\,x + 9 \; \) blir derivatan:
|
Derivatan av en kvadratisk funktion
Regel: Derivatan av en kvadratisk funktion är en linjär funktion: Om \( \;\; f(x) \; = \; a\,x^2 \, + \, b\,x \, + \, c \quad {\rm där} \quad a,\,b,\,c = {\rm const. } \) då \( \;\; f\,'(x) \; = \; 2\,a\,x \, + \, b \)
|
\( \qquad \) | Exempel 1 För funktionen \( \;\, f(x) \; = \; 5\,x^2 - 3\,x + 6 \; \) blir derivatan:
Exempel 2 För funktionen \( f(x) \; = \; -25\,x^2 + 16\,x - 90 \; \) blir derivatan:
|
Derivatan av en potens
Regeln om derivatan av en potens: Om \( \;\; f(x) \; = \; x\,^n \quad {\rm där} \quad n = {\rm const.} \) då \( \;\; f\,'(x) \; = \; n\cdot x\,^{n-1} \) |
\( \qquad \) |
Exempel 1 \( n \,=\, \) positivt heltal: För funktionen \( f(x) = x^5 \; \) blir derivatan:
|
Denna regel är den viktigaste formeln för derivering av elementära funktioner. Alla deriveringsregler vi ställt upp hittills är specialfall av denna regel.
Regeln gäller för ALLA exponenter \( {\color{Red} n} \), dvs inte bara för positiva (ex. 1) utan även för negativa heltalsexponenter (ex. 2) och t.o.m. för bråktal i exponenten (ex. 3).
Exempel 2 \( n \,=\, \) negativt heltal:
Derivera funktionen \( f(x) = \displaystyle {1 \over x} \) med hjälp av regeln om derivatan av en potens.
Innan vi kan tillämpa denna regel måste vi omvandla \( \displaystyle {1 \over x} \) till en potens:
- \[ f(x) = {1 \over x} = x^{-1} \]
Därmed är \( \,n = -1 \) och vi kan sätta in \( \, n = -1 \) i regeln om derivatan av en potens och får:
- \[ f\,'(x) = (-1)\cdot x^{-1-1} = (-1)\cdot x^{-2} = - \, {1 \over x^2} \]
Exempel 3 \( n \,=\, \) bråktal:
Derivera funktionen \( f(x) = \sqrt{x} \) med hjälp av regeln om derivatan av en potens.
Innan vi kan tillämpa denna regel måste vi omvandla \( \sqrt{x} \) till en potens:
- \[ f(x) = \sqrt{x} = x\,^{1 \over 2} \]
Därmed är \( n = {1 \over 2} \) och vi kan sätta in \( n = {1 \over 2} \) i regeln om derivatan av en potens och får:
- \[ f\,'(x) = {1 \over 2}\cdot x\,^{{1 \over 2}-1} = {1 \over 2}\cdot x\,^{-{1 \over 2}} = {1 \over 2}\cdot {1\over x\,^{1 \over 2}} = {1 \over 2}\cdot {1\over \sqrt{x}} = {1 \over 2\, \sqrt{x}} \]
Derivatan av en funktion med en konstant faktor
Regel: En konstant faktor förblir oförändrad vid derivering:
|
\( \qquad \) | Exempel För funktionen \( y \,\, = \,\, 6\cdot \sqrt{x} \; \) blir derivatan:
Här har resultatet från Exempel 3 på Regeln om derivatan av en potens använts:
|
Tillämpning av regeln ovan på en potensfunktion:
|
\( \qquad \) | Exempel För funktionen \( y = 12\,x^4 \; \) blir derivatan:
|
OBS! Konstanten \( {\color{Red} a} \) tas oförändrad över till derivatan.
Regeln om att derivatan av en konstant är \( \, 0\, \) får ingen tillämpning här, därför att konstanten \( a\, \) inte är en additiv term här utan bunden till produkten \( a \cdot x\,^n \) som en faktor framför potensen och därför inte kan separeras från den:
Konstant faktor vs. additiv konstant
I funktionen \( y \,=\, 6 \cdot \sqrt{x} \) är \( \, 6 \) en konstant faktor i funktionsuttrycket.
Derivatan blir \( y' = 6\cdot \displaystyle {1 \over 2\,\sqrt{x}} = {6 \over 2\,\sqrt{x}} = {3 \over \sqrt{x}} \) enligt regeln ovan om att en konstant faktor förblir oförändrad vid derivering.
I funktionen \( y \,=\, 6 \,+\, \sqrt{x} \) är \( \, 6 \) en additiv konstant i funktionsuttrycket.
Derivatan blir \( y' = 0 \,+\, \displaystyle {1 \over 2\,\sqrt{x}} = {1 \over 2\,\sqrt{x}} \) enligt regeln om att derivatan av en konstant är \( \, 0\, \).
Att derivatan av en konstant är \( 0\, \) innebär inte att derivatan av \( a\cdot f(x) \) blir \( 0\cdot f\,'(x) \) och därmed \( 0\, \). Det finns ingen regel som säger att en produkt av funktioner kan deriveras faktorvis, se Produkt och kvot av funktioner.
Regeln om derivatan av en konstant innebär: Derivatan av en "ensam" konstant är \( 0\, \). Förekommer konstanten däremot additivt i ett uttryck måste regeln preciseras:
Regel: Derivatan av en additiv konstant är \( 0\, \). Om \( \; y \; = \; c + f(x)\, \quad {\rm där} \quad c = {\rm const.} \) då \( \; y' \; = \; 0 \,+\, f\,'(x) = f\,'(x) \).
|
\( \qquad \) | Exempel För funktionen \( \; f(x) \; = \; -5 + \displaystyle {1\over x} \; \) blir derivatan:
Här har resultatet från Exempel 2 på Regeln om derivatan av en potens använts:
|
I exemplet ovan användes redan följande regel:
Derivatan av en summa av funktioner
Regel: En summa av funktioner kan deriveras termvis.
|
\( \qquad \) | Exempel 1 För polynomfunktionen \( \quad f(x) = -3\,x^4\,+\,9\,x^3\,-\,8\,x^2\,+\,17\,x\,-\,12 \; \) blir derivatan: \( \quad f\,'(x) \, = -12\,x^3 + 27\,x^2 - 16\,x + 17 \) Se även Derivatan av ett polynom. |
Exempel 2
För funktionen \( \displaystyle y = {1\over x} + \sqrt{x} \; \) blir derivatan:
- \[ y\,' \, = - {1\over x^2} + {1 \over 2\,\sqrt{x}} \]
Här har resultaten från Exempel 2 och 3 på Regeln om derivatan av en potens använts:
- Derivatan av \( f(x) = \displaystyle {1 \over x} \) är \( f\,'(x) = \displaystyle - \, {1 \over x^2} \) och
- Derivatan av \( f(x) = \sqrt{x} \) är \( f\,'(x) = \displaystyle {1 \over 2\, \sqrt{x}} \).
Produkt och kvot av funktioner
Regeln om Derivatan av en summa av funktioner säger: En summa av funktioner kan deriveras termvis.
Av detta får man inte dra slutsatsen att samma sak gäller varken för en produkt eller en kvot av funktioner:
En produkt av funktioner kan inte deriveras faktorvis.
Rätt:
|
\( \qquad \) | Inte heller en kvot av funktioner kan deriveras så att täljaren deriveras för sig och nämnaren för sig.
Rätt:
|
Det finns specifika regler för derivatan av en produkt resp. kvot av funktioner, den s.k. produkt- resp. kvotregeln. Båda behandlas i kursen Matematik 4 enligt Skolverkets kursplan.
Tabell över deriveringsregler
Vi sammanfattar våra resultat i följande tabell där \( c,\,a,\,k,\,m,\,n \) är konstanter medan \( \, x\, \) och \( \, y\, = \, f(x) \) är variabler:
\( y\, \) | \( y\,' \) |
---|---|
\( c\, \) | \( 0\, \) |
\( x\, \) | \( 1\, \) |
\( a\; x \) | \( a\, \) |
\( k\; x \, + \, m \) | \( k\, \) |
\( x^2\, \) | \( 2\,x \) |
\( a\,x^2 \) | \( 2\,a\,x \) |
\( x^n\, \) | \( n\cdot x\,^{n-1} \) |
\( a\,x\,^n \) | \( a\cdot n\cdot x\,^{n-1} \) |
\( \displaystyle {1 \over x} \) | \( \displaystyle - {1 \over x^2} \) |
\( \sqrt{x} \) | \( \displaystyle {1 \over 2\, \sqrt{x}} \) |
\( a\cdot f(x) \) | \( a\cdot f\,'(x) \) |
\( f(x) + g(x)\, \) | \( f\,'(x) + g\,'(x) \) |
De två sista raderna i tabellen är snarare generella satser än deriveringsregler. De gäller för alla funktioner \( f(x)\, \) och \( g(x)\, \). Av praktiska skäl tar vi upp dem i samma tabell som deriveringsreglerna.
Vi kommer att komplettera tabellen ovan så fort vi lärt oss fler deriveringsregler om Derivatan av exponentialfunktioner.
Internetlänkar
http://www.youtube.com/watch?v=vzYS8OEnngw
https://www.youtube.com/watch?v=ekESj2A5IiY
https://www.youtube.com/watch?v=hZXusMjayZk
http://www.youtube.com/watch?v=hYKiTPB7jnQ&feature=related
Copyright © 2011-2016 Math Online Sweden AB. All Rights Reserved.