Skillnad mellan versioner av "3.5 Extremvärdesproblem"
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
Rad 65: | Rad 65: | ||
<strong><span style="color:red">Bivillkor</span></strong> för ett extremvärdesproblem är samband mellan problemets variabler som bestäms av problemets geometriska | <strong><span style="color:red">Bivillkor</span></strong> för ett extremvärdesproblem är samband mellan problemets variabler som bestäms av problemets geometriska | ||
− | eller andra egenskaper som är givna och oföränderliga. Därför kallas de även för <strong><span style="color:red">tvångsvillkor</span></strong> (eng. <i> | + | eller andra egenskaper som är givna och oföränderliga. Därför kallas de även för <strong><span style="color:red">tvångsvillkor</span></strong> (eng. <i>constraints</i>). |
</big></div> | </big></div> | ||
− | Bivillkoret för vårt problem är parabelns ekvation. Vi sätter in | + | Bivillkoret för vårt problem är parabelns ekvation. Vi använder det för att skriva om Rektangelns area från en funktion av två variabler till en funktion av endast en variabel. Därför sätter vi in bivillkort i <math> \; A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, 2\cdot x \cdot {\color{Red} y} \; </math> för att eliminera <math> \, {\color{Red} y} \,</math>. På så sätt får vi ett uttryck för rektangelns area som endast beror av <math> \, x </math>: |
::<math> A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, 2 \cdot x \cdot {\color{Red} y} \, = \, 2 \cdot x \cdot \left({\color{Red} {-\,{\, x^2 \over 2} \, + \, 5}}\right) \, = \, -\,x^3 \, + \, 10\,x </math> | ::<math> A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, 2 \cdot x \cdot {\color{Red} y} \, = \, 2 \cdot x \cdot \left({\color{Red} {-\,{\, x^2 \over 2} \, + \, 5}}\right) \, = \, -\,x^3 \, + \, 10\,x </math> | ||
− | I optimeringslära kallas den erhållna funktionen av <u>en</u> variabel för problemets <strong><span style="color:red">målfunktion</span></strong> | + | I optimeringslära kallas den erhållna funktionen av <u>en</u> variabel för problemets <strong><span style="color:red">målfunktion</span></strong>: |
::<div style="border:1px solid black; | ::<div style="border:1px solid black; | ||
Rad 83: | Rad 83: | ||
Definitionsintervallets vänstra ända är motiverad av att arean och därmed <math> \, x \, </math> inte kan bli negativ. Den andra ändan ges av parabelns positiva nollställe (se figuren ovan), dvs av lösningen <math> \, x = \sqrt{10} \, </math> till ekvationen <math> \, \displaystyle -{x^2 \over 2} + 5 = 0 \, </math>. | Definitionsintervallets vänstra ända är motiverad av att arean och därmed <math> \, x \, </math> inte kan bli negativ. Den andra ändan ges av parabelns positiva nollställe (se figuren ovan), dvs av lösningen <math> \, x = \sqrt{10} \, </math> till ekvationen <math> \, \displaystyle -{x^2 \over 2} + 5 = 0 \, </math>. | ||
− | + | ||
+ | <div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 15px;padding:10px 20px 10px 20px;-webkit-border-radius: 15px;"> | ||
+ | <big>'''Målfunktion för ett extremvärdesproblem''': | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <strong><span style="color:red">Målfunktion</span></strong> för ett extremvärdesproblem är alltid den som ska optimeras dvs maximeras eller minimeras. (eng. <i>objective function</i>). | ||
+ | </big></div> | ||
+ | |||
+ | I vårt problem gäller det att maximera målfunktionen <math> \, A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,x^3 \, + \, 10\,x \, </math>. | ||
Extremvärdesproblem består i regel av ett eller flera bivillkor och en målfunktion, där bivillkoren används för att reducera målfunktionen till en funktion av endast en variabel. | Extremvärdesproblem består i regel av ett eller flera bivillkor och en målfunktion, där bivillkoren används för att reducera målfunktionen till en funktion av endast en variabel. |
Versionen från 30 januari 2015 kl. 13.57
<-- Förra avsnitt | Teori | Övningar |
Lektion 33 Extremvärdesproblem I
Lektion 34 Extremvärdesproblem II
Innehåll
Exempel 1 Rektangel i parabel
a) Rektangelns area kan skrivas som \( \quad A\,(x, \, {\color{Red} y}) \; = \; 2 \, \cdot x \, \cdot \, {\color{Red} y} \)
Men \( \, A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, \) är en funktion av två variabler som vi inte kan hantera. För att skriva om den till en funktion \( \, A\,(x) \, \) av endast en variabel, nämligen \( \, x \, \), måste \( \, {\color{Red} y} \, \) elimineras.
Det gör vi genom att utnyttja sambandet mellan \( \, x \, \) och \( \, {\color{Red} y} \, \) som är givet av parabelns ekvation. Rektangelns "rörliga" hörn måste alltid ligga på parabeln. Därför måste dess koordinater \( \, (x,\,{\color{Red} y}) \, \) uppfylla parabelns ekvation:
- \( \displaystyle {\color{Red} y} \, = \, -\,{\, x^2 \over 2} \, + \, 5 \)
Inom optimeringslära \(-\) den matematiska disciplin som sysslar med optimering (maximering och minimering) av funktioner \(-\) kallas sambandet ovan för problemets bivillkor.
Bivillkor för ett extremvärdesproblem:
Bivillkor för ett extremvärdesproblem är samband mellan problemets variabler som bestäms av problemets geometriska
eller andra egenskaper som är givna och oföränderliga. Därför kallas de även för tvångsvillkor (eng. constraints).
Bivillkoret för vårt problem är parabelns ekvation. Vi använder det för att skriva om Rektangelns area från en funktion av två variabler till en funktion av endast en variabel. Därför sätter vi in bivillkort i \( \; A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, 2\cdot x \cdot {\color{Red} y} \; \) för att eliminera \( \, {\color{Red} y} \,\). På så sätt får vi ett uttryck för rektangelns area som endast beror av \( \, x \):
- \[ A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, 2 \cdot x \cdot {\color{Red} y} \, = \, 2 \cdot x \cdot \left({\color{Red} {-\,{\, x^2 \over 2} \, + \, 5}}\right) \, = \, -\,x^3 \, + \, 10\,x \]
I optimeringslära kallas den erhållna funktionen av en variabel för problemets målfunktion:
- \( A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,x^3 \, + \, 10\,x \)med definitionsmängden: \( \quad 0 \, \leq \, x \, \leq \, \sqrt{10} \)
Definitionsintervallets vänstra ända är motiverad av att arean och därmed \( \, x \, \) inte kan bli negativ. Den andra ändan ges av parabelns positiva nollställe (se figuren ovan), dvs av lösningen \( \, x = \sqrt{10} \, \) till ekvationen \( \, \displaystyle -{x^2 \over 2} + 5 = 0 \, \).
Målfunktion för ett extremvärdesproblem:
Målfunktion för ett extremvärdesproblem är alltid den som ska optimeras dvs maximeras eller minimeras. (eng. objective function).
I vårt problem gäller det att maximera målfunktionen \( \, A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,x^3 \, + \, 10\,x \, \).
Extremvärdesproblem består i regel av ett eller flera bivillkor och en målfunktion, där bivillkoren används för att reducera målfunktionen till en funktion av endast en variabel.
c) Vi deriverar målfunktionen:
- \[ A(x) \, = \, -\,x^3 \, + \, 10\,x \]
- \[ A'(x) \, = \, -\,3\,x^2 \, + \, 10 \]
- \[ A''(x) \, = \, -\,6\,x \]
Derivatans nollställe:
- \[\begin{array}{rcrcl} A'(x) & = & -3\,x^2 \, + \, 10 & = & 0 \\ & & 10 & = & 3\,x^2 \\ & & {10 \over 3} & = & x^2 \\ & & x_{1, 2} & = & \sqrt{10 \over 3} \\ & & x_1 & = & 1,83 \\ & & x_2 & = & -1,83 \end{array}\]
Pga målfunktionens definitionsmängd förkastas \( \, x_2 = -1,83 \, \).
Andraderivatans tecken för \( \, x = 1,83 \, \):
\( A''(1,83) = -6 \cdot 1,83 \, < \, 0 \quad \Longrightarrow \quad A(x) \, \) har ett lokalt maximum i \( \, x = 1,83 \, \).
För \( \, x = 1,83 \, {\rm cm} \, \) antar målfunktionen (rektangelns area) sitt maximum.
d) Eftersom rektangelns area blir maximal för \( \, x = 1,83 \, \) sätter vi in \( \, x = 1,83 \, \) i målfunktionen för att få största arean:
- \[ A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,x^3 \, + \, 10\,x \]
- \[ A(1,83) = -\,1,83^3 \, + \, 10 \cdot 1,83 \, = \, 12,17 \]
Rektangelns maximala area är \( \, 12,17 \, \).
Exempel 2 Glasskiva (rektangel i triangel)
Lösning:
a) Vi inför beteckningen \( \; {\color{Red} y} \; \) för glasplattans andra sida, så att rektangelns area kan skrivas som \( \quad A\,(x, {\color{Red} y}) \; = \; x \; \cdot \; {\color{Red} y} \)
För att skriva om funktionen ovan till en funktion \( \, A\,(x) \, \) av endast en variabel, nämligen \( \, x \, \), måste \( \, {\color{Red} y} \, \) uttryckas med \( \, x \, \), så att \( \, {\color{Red} y} \, \) kan elimineras. Sambandet mellan \( \, x \, \) och \( \, {\color{Red} y} \, \) bestäms av rektangelns "rörliga" hörn som är bundet till triangelns hypotenusa och måste alltid ligga på den.
Detta samband mellan \( \, x \, \) och \( \, {\color{Red} y} \,\) är problemets bivillkor.
b) Det ovan formulerade bivillkoret för glasskivan sätts in i \( \; A\,(x, {\color{Red} y}) = x \cdot {\color{Red} y} \; \) för att eliminera \( \, {\color{Red} y} \,\) och ställa upp ett uttryck för arean som endast beror av \( \, x \):
- \[ A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, x \cdot {\color{Red} y} \, = \, x \cdot \left(-\,{2 \over 3}\,x \, + \, 20\right) \, = \, -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x \]
c) Resten av uppgiften kan lösas med de metoder vi lärt oss i de förra avsnitten.
- \[ A(x) \, = \, -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x \]
- \[ A'(x) \, = \, -\,{4 \over 3}\,x \, + \, 20 \]
- \[ A''(x) \, = \, -\,{4 \over 3} \]
Derivatans nollställe:
- \[\begin{array}{rcrcl} A'(x) & = & -{4 \over 3}\,x + 20 & = & 0 \\ & & 20 & = & {4 \over 3}\,x \\ & & {20 \cdot 3 \over 4} & = & x \\ & & x & = & 15 \end{array}\]
Andraderivatans tecken för \( \, x = 15 \, \):
\( A''(15) = \displaystyle -\,{4 \over 3} \,<\, 0 \quad \Longrightarrow \quad A(x) \, \) har ett lokalt maximum i \( \, x = 15 \, \).
För \( \, x = 15 \, {\rm cm} \, \) antar målfunktionen ett maximum, dvs rektangelns area blir maximal.
d) Eftersom rektangeln får sin största area för \( \, x = 15 \, \) sätter vi in \( \, x = 15 \, \) i målfunktionen för att få största arean:
- \[ A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x \]
- \[ A(15) = -\,{2 \over 3} \cdot 15^2 + 20 \cdot 15 = 150 \]
Glasplattans största area blir \( \, 150 \, {\rm cm}^2 \, \).
Exempel 3 Konservburk
För att producera en cylinderformad konservburk har man \( \, 500 \, {\rm cm}^2 \, \) plåt
till förfogande (efter spill). Dvs cylinderns begränsningsarea \( \, = \, 500 \, {\rm cm}^2 \, \). Maximera konservburkens volym. a) Formulera problemets bivillkor. b) Ställ upp problemets målfunktion. c) Bestäm cylinderns radie och höjd så att burkens volym blir maximal. d) Beräkna konservburkens maximala volym. e) Dra slutsatser. |
Fil:Konservburk 40.jpg |
Lösning:
b) Cylinderns volym \( \, V \, \) är basytan \( \times \) höjden dvs: \( \qquad\qquad\quad V\,(r, \, {\color{Red} h}) \; = \; \pi \, r^2 \; \cdot \; {\color{Red} h} \, \)
För att skriva om denna funktion av två variabler till en funktion av endast en variabel, sätter vi in bivillkoret från a) i \( \, V\,(r, \, {\color{Red} h}) \, \) och eliminerar \( \, {\color{Red} h} \, \):
- \[ V\,(r, \, {\color{Red} h}) \, = \, \pi \, r^2 \; \cdot \; {\color{Red} h} \, = \, \pi\,r^2\cdot \left( {\color{Red} {{250 \over \pi\,r}\,-\, r}} \right) \, = \, {250 \cdot \pi\,r^2 \over \pi\,r} \, - \, \pi\,r^3 \, = \, 250 \cdot r \, - \, \pi\,r^3 \]
c) Målfunktionen maximeras:
- \[ V(r) \, = \, 250 \, r \, - \, \pi\,r^3 \]
- \[ V'(r) \, = \, 250 \, - \, 3\,\pi\,r^2 \]
- \[ V''(r) \, = \, -\,6\,\pi\,r \]
Derivatans nollställe:
- \[\begin{array}{rcrcl} V'(r) & = & 250 \, - \, 3\,\pi\,r^2 & = & 0 \\ & & 250 & = & 3\,\pi\,r^2 \\ & & {250 \over 3\,\pi} & = & r^2 \\ & & r_{1, 2} & = & \pm\,\sqrt{250 \over 3\,\pi} \\ & & r & = & 5,15 \end{array}\]
\( \, r_2 = -5,15 \, \) förkastas, för radien kan inte bli negativ: \( \, r \, > \, 0 \, \) .
Andraderivatans tecken för \( \, r = 5,15 \, \):
\( V''(5,15) = -6 \,\pi\cdot 5,15 \, < \, 0 \quad \Longrightarrow \quad V(r) \, \) har ett lokalt maximum för \( \, r = 5,15 \, \).
För att få cylinderns höjd när volymen maximeras sätter vi in \( \, r = 5,15 \, \) i bivillkoret från a):
\( h \, = \, \displaystyle {250 \over \pi\,r} \, - \, r \, = \, {250 \over \pi\cdot 5,15} \, - \, 5,15 \, = \, 10,30 \)
Cylinderns volym blir maximal för radien \( \; r = 5,15 \, {\rm cm} \; \) och höjden \( \; h = 10,30 \, {\rm cm} \; \).
d) Resultaten från c) sätter vi in i målfunktionen för att få cylinderns största volym:
- \[ V(5,15) \, = \, \pi \, \cdot 5,15^2 \, \cdot 10,30 \, = \, 858,23 \]
Konservburkens maximala volym blir \( \; 858,23 \, {\rm cm}^3 \; \).
e) Slutsats:
Följande samband råder mellan cylinderns radie \( \; r = 5,15 \, {\rm cm} \; \) och dess höjd \( \; h = 10,30 \, {\rm cm} \; \) när volymen till en cylinder med \( \, 500 \, {\rm cm}^2 \, \) begränsningsarea, maximeras:
- \( 2 \; r \; = \; h \)
Återstår frågan om följande samband även råder generellt mellan radien \( \; r \; \) och höjden \( \; h \; \) för alla konservburkar med maximal volym:
- Diametern = Höjden
Denna fråga är föremål för undersökning i övning 11. En annan intressant frågeställning är:
Råder samma samband \( \; 2 \, r \, = \, h \; \) om man utgår från en konservburk med fast given volym och istället minimerar materialåtgången för konservburken?
En närmare undersökning kommer att visa att detta är fallet.
Copyright © 2011-2014 Taifun Alishenas. All Rights Reserved.