Skillnad mellan versioner av "3.5 Extremvärdesproblem"

Från Mathonline
Hoppa till: navigering, sök
m
m
Rad 57: Rad 57:
 
Inom [http://sv.wikipedia.org/wiki/Optimeringsl%C3%A4ra <strong><span style="color:blue">optimeringslära</span></strong>] <math>-</math> den matematiska disciplin som sysslar med optimering (maximering och minimering) av funktioner <math>-</math> kallas sambandet ovan för problemets <strong><span style="color:red">bivillkor</span></strong> (eng. <i>constraint</i>).  
 
Inom [http://sv.wikipedia.org/wiki/Optimeringsl%C3%A4ra <strong><span style="color:blue">optimeringslära</span></strong>] <math>-</math> den matematiska disciplin som sysslar med optimering (maximering och minimering) av funktioner <math>-</math> kallas sambandet ovan för problemets <strong><span style="color:red">bivillkor</span></strong> (eng. <i>constraint</i>).  
  
Bivillkor bestäms av problemets geometriska eller andra omständigheter som är givna och oföränderliga. Därför kallas de även för <strong><span style="color:red">tvångsvillkor</span></strong>.  
+
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 15px;padding:10px 20px 10px 20px;-webkit-border-radius: 15px;">
 +
<big>'''Bivillkor för ett extremvärdesproblem''':
 +
 
 +
 
 +
Bivillkor för ett extremvärdesproblem är samband mellan problemets variabler och bestäms av problemets geometriska eller andra egenskaper som är givna och oföränderliga. Därför kallas de även för <strong><span style="color:red">tvångsvillkor</span></strong>.  
 +
</big></div>
  
 
Vårt bivillkor är parabelns ekvation som sätts in i <math> \; A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, 2\cdot x \cdot {\color{Red} y} \; </math> för att eliminera <math> \, {\color{Red} y} \,</math>. På så sätt får vi ett uttryck för rektangelns area som endast beror av <math> \, x </math>:
 
Vårt bivillkor är parabelns ekvation som sätts in i <math> \; A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, 2\cdot x \cdot {\color{Red} y} \; </math> för att eliminera <math> \, {\color{Red} y} \,</math>. På så sätt får vi ett uttryck för rektangelns area som endast beror av <math> \, x </math>:

Versionen från 30 januari 2015 kl. 13.27

       <-- Förra avsnitt          Teori          Övningar      


Lektion 33 Extremvärdesproblem I

Lektion 34 Extremvärdesproblem II


Exempel 1 Rektangel i parabel

En rektangel är inbunden i en parabel vars ekvation är given:
\[ y \, = \, -\,{\, x^2 \over 2} \, + \, 5 \qquad {\rm med} \qquad y \, \geq \, 0 \]

I figuren rör sig punkten \( \, (x,\,y) \, \) på parabeln. Placera den så så att

rektangelns area \( \, A \, \) blir så stor som möjligt.

a)   Ställ upp rektangelns area som en funktion av \( \, x \, \) dvs \( \, A(x) \, \).

b)   Bestäm \( \, x \, \) så att \( \, A(x) \, \) antar ett maximum.

c)   Beräkna rektangelns maximala area.


Lösning:

       35 Rektangel i parabel.jpg

a)   Rektangelns area kan skrivas som \( \quad A\,(x, \, {\color{Red} y}) \; = \; 2 \, \cdot x \, \cdot \, {\color{Red} y} \)

Men \( \, A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, \) är en funktion av två variabler som vi inte kan hantera. För att skriva om den till en funktion \( \, A\,(x) \, \) av endast en variabel, nämligen \( \, x \, \), måste \( \, {\color{Red} y} \, \) elimineras.

Det gör vi genom att utnyttja sambandet mellan \( \, x \, \) och \( \, {\color{Red} y} \, \) som är givet av parabelns ekvation. Rektangelns "rörliga" hörn måste alltid ligga på parabeln. Därför måste dess koordinater \( \, (x,\,{\color{Red} y}) \, \) uppfylla parabelns ekvation:

\( \displaystyle {\color{Red} y} \, = \, -\,{\, x^2 \over 2} \, + \, 5 \)

Inom optimeringslära \(-\) den matematiska disciplin som sysslar med optimering (maximering och minimering) av funktioner \(-\) kallas sambandet ovan för problemets bivillkor (eng. constraint).

Bivillkor för ett extremvärdesproblem:


Bivillkor för ett extremvärdesproblem är samband mellan problemets variabler och bestäms av problemets geometriska eller andra egenskaper som är givna och oföränderliga. Därför kallas de även för tvångsvillkor.

Vårt bivillkor är parabelns ekvation som sätts in i \( \; A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, 2\cdot x \cdot {\color{Red} y} \; \) för att eliminera \( \, {\color{Red} y} \,\). På så sätt får vi ett uttryck för rektangelns area som endast beror av \( \, x \):

\[ A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, 2 \cdot x \cdot {\color{Red} y} \, = \, 2 \cdot x \cdot \left({\color{Red} {-\,{\, x^2 \over 2} \, + \, 5}}\right) \, = \, -\,x^3 \, + \, 10\,x \]

I optimeringslära kallas den erhållna funktionen av en variabel för problemets målfunktion (eng. objective function):

\( A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,x^3 \, + \, 10\,x \)
         med definitionsmängden: \( \quad 0 \, \leq \, x \, \leq \, \sqrt{10} \)

Definitionsintervallets vänstra ända är motiverad av att arean och därmed \( \, x \, \) inte kan bli negativ. Den andra ändan ges av parabelns positiva nollställe (se figuren ovan), dvs av lösningen \( \, x = \sqrt{10} \, \) till ekvationen \( \, \displaystyle -{x^2 \over 2} + 5 = 0 \, \).

Ett problems målfunktion är alltid den som ska optimeras dvs maximeras eller minimeras. I vårt exempel gäller det att maximera målfunktionen ovan.

Extremvärdesproblem består i regel av ett eller flera bivillkor och en målfunktion, där bivillkoren används för att reducera målfunktionen till en funktion av endast en variabel.



c)   Vi deriverar målfunktionen:

\[ A(x) \, = \, -\,x^3 \, + \, 10\,x \]
\[ A'(x) \, = \, -\,3\,x^2 \, + \, 10 \]
\[ A''(x) \, = \, -\,6\,x \]

Derivatans nollställe:

\[\begin{array}{rcrcl} A'(x) & = & -3\,x^2 \, + \, 10 & = & 0 \\ & & 10 & = & 3\,x^2 \\ & & {10 \over 3} & = & x^2 \\ & & x_{1, 2} & = & \sqrt{10 \over 3} \\ & & x_1 & = & 1,83 \\ & & x_2 & = & -1,83 \end{array}\]

Pga målfunktionens definitionsmängd förkastas \( \, x_2 = -1,83 \, \).

Andraderivatans tecken för \( \, x = 1,83 \, \):

\( A''(1,83) = -6 \cdot 1,83 \, < \, 0 \quad \Longrightarrow \quad A(x) \, \) har ett lokalt maximum i \( \, x = 1,83 \, \).

För \( \, x = 1,83 \, {\rm cm} \, \) antar målfunktionen (rektangelns area) sitt maximum.



d)   Eftersom rektangelns area blir maximal för \( \, x = 1,83 \, \) sätter vi in \( \, x = 1,83 \, \) i målfunktionen för att få största arean:

\[ A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,x^3 \, + \, 10\,x \]
\[ A(1,83) = -\,1,83^3 \, + \, 10 \cdot 1,83 \, = \, 12,17 \]

     Rektangelns maximala area är \( \, 12,17 \, \).


Exempel 2 Glasskiva (rektangel i triangel)

En glasskiva har formen av en rätvinklig triangel med följande mått i cm:

Ur skivan ska en rektangulär glasplatta med maximal area skäras ut.

a)   Formulera problemets bivillkor.

b)   Ställ upp problemets målfunktion. Ange dess definitionsmängd.

c)   Bestäm \( \, x \, \) så att glasplattans area \( \, A(x) \, \) maximeras.

d)   Beräkna glasplattans maximala area.

   Ovn 3 2 10 40.jpg

Lösning:

a)   Vi inför beteckningen \( \; {\color{Red} y} \; \) för glasplattans andra sida, så att rektangelns area kan skrivas som \( \quad A\,(x, {\color{Red} y}) \; = \; x \; \cdot \; {\color{Red} y} \)

För att skriva om funktionen ovan till en funktion \( \, A\,(x) \, \) av endast en variabel, nämligen \( \, x \, \), måste \( \, {\color{Red} y} \, \) uttryckas med \( \, x \, \), så att \( \, {\color{Red} y} \, \) kan elimineras. Sambandet mellan \( \, x \, \) och \( \, {\color{Red} y} \, \) bestäms av rektangelns "rörliga" hörn som är bundet till triangelns hypotenusa och måste alltid ligga på den.

Vi inför ett koordinatsystem och sätter glasskivan i det, så här:

Triangelns hypotenusa blir då en del av en rät linje.

Punkten \( \, (x, y) \, \) rör sig på denna räta linje vars ekvation är:

\[ {\color{Red} y} \, = \, k\,x \, + \, m \]

Lutningen \( \, k \, = \, \displaystyle {\Delta y \over \Delta x} \, = \, - \, {20 \over 30} \, = \, - \, {2 \over 3} \)

Skärningspunkten med \(\,y\)-axeln: \( \quad m \, = \, 20 \)

Den räta linjens ekvation blir då:

\( \displaystyle {\color{Red} y} \, = \, - \, {2 \over 3}\,x \, + \, 20 \)
       Ovn 3 2 10a.jpg

Detta samband mellan \( \, x \, \) och \( \, {\color{Red} y} \,\) är problemets bivillkor.



b)   Det ovan formulerade bivillkoret för glasskivan sätts in i \( \; A\,(x, {\color{Red} y}) = x \cdot {\color{Red} y} \; \) för att eliminera \( \, {\color{Red} y} \,\) och ställa upp ett uttryck för arean som endast beror av \( \, x \):

\[ A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, x \cdot {\color{Red} y} \, = \, x \cdot \left(-\,{2 \over 3}\,x \, + \, 20\right) \, = \, -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x \]
Målfunktionen är:
\( A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x \)
       med definitionsmängden: \( \quad 0 \, \leq \, x \, \leq \, 30 \,\).




c)   Resten av uppgiften kan lösas med de metoder vi lärt oss i de förra avsnitten.

\[ A(x) \, = \, -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x \]
\[ A'(x) \, = \, -\,{4 \over 3}\,x \, + \, 20 \]
\[ A''(x) \, = \, -\,{4 \over 3} \]

Derivatans nollställe:

\[\begin{array}{rcrcl} A'(x) & = & -{4 \over 3}\,x + 20 & = & 0 \\ & & 20 & = & {4 \over 3}\,x \\ & & {20 \cdot 3 \over 4} & = & x \\ & & x & = & 15 \end{array}\]

Andraderivatans tecken för \( \, x = 15 \, \):

\( A''(15) = \displaystyle -\,{4 \over 3} \,<\, 0 \quad \Longrightarrow \quad A(x) \, \) har ett lokalt maximum i \( \, x = 15 \, \).

För \( \, x = 15 \, {\rm cm} \, \) antar målfunktionen ett maximum, dvs rektangelns area blir maximal.



d)   Eftersom rektangeln får sin största area för \( \, x = 15 \, \) sätter vi in \( \, x = 15 \, \) i målfunktionen för att få största arean:

\[ A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x \]
\[ A(15) = -\,{2 \over 3} \cdot 15^2 + 20 \cdot 15 = 150 \]

     Glasplattans största area blir \( \, 150 \, {\rm cm}^2 \, \).


Exempel 3 Konservburk

För att producera en cylinderformad konservburk har man \( \, 500 \, {\rm cm}^2 \, \) plåt

till förfogande (efter spill). Dvs cylinderns begränsningsarea \( \, = \, 500 \, {\rm cm}^2 \, \).

Maximera konservburkens volym.

a)   Formulera problemets bivillkor.

b)   Ställ upp problemets målfunktion.

c)   Bestäm cylinderns radie och höjd så att burkens volym blir maximal.

d)   Beräkna konservburkens maximala volym.

e)   Dra slutsatser.

        Fil:Konservburk 40.jpg

Lösning:

a)   Begränsningsarean \( \, A \, = \, 2\,\pi\,r\,h \, + 2\,\pi\,r^2 \, = \, 500 \)
\[\begin{array}{rcl} 2\,\pi\,r\,h \, + 2\,\pi\,r^2 & = & 500 \\ 2\,\pi\,r\,h & = & 500 \, - 2\,\pi\,r^2 \\ h & = & {500 - 2\,\pi\,r^2 \over 2\,\pi\,r} \\ h & = & {500 \over 2\,\pi\,r} \, - \, r \, = \, {250 \over \pi\,r} \, - \, r \end{array}\]
Därmed är bivillkoret:
\( h \, = \, \displaystyle {250 \over \pi\,r} \, - \, r \)
        Zylinder01.gif




b)   Cylinderns volym \( \, V \, \) är basytan \( \times \) höjden dvs: \( \qquad\qquad\quad V\,(r, \, {\color{Red} h}) \; = \; \pi \, r^2 \; \cdot \; {\color{Red} h} \, \)

För att skriva om denna funktion av två variabler till en funktion av endast en variabel, sätter vi in bivillkoret från a) i \( \, V\,(r, \, {\color{Red} h}) \, \) och eliminerar \( \, {\color{Red} h} \, \):

\[ V\,(r, \, {\color{Red} h}) \, = \, \pi \, r^2 \; \cdot \; {\color{Red} h} \, = \, \pi\,r^2\cdot \left( {\color{Red} {{250 \over \pi\,r}\,-\, r}} \right) \, = \, {250 \cdot \pi\,r^2 \over \pi\,r} \, - \, \pi\,r^3 \, = \, 250 \cdot r \, - \, \pi\,r^3 \]
Därmed är målfunktionen:
\( V(r) \, = \, 250 \, r \, - \, \pi\,r^3 \)




c)   Målfunktionen maximeras:

\[ V(r) \, = \, 250 \, r \, - \, \pi\,r^3 \]
\[ V'(r) \, = \, 250 \, - \, 3\,\pi\,r^2 \]
\[ V''(r) \, = \, -\,6\,\pi\,r \]

Derivatans nollställe:

\[\begin{array}{rcrcl} V'(r) & = & 250 \, - \, 3\,\pi\,r^2 & = & 0 \\ & & 250 & = & 3\,\pi\,r^2 \\ & & {250 \over 3\,\pi} & = & r^2 \\ & & r_{1, 2} & = & \pm\,\sqrt{250 \over 3\,\pi} \\ & & r & = & 5,15 \end{array}\]

\( \, r_2 = -5,15 \, \) förkastas, för radien kan inte bli negativ: \( \, r \, > \, 0 \, \) .

Andraderivatans tecken för \( \, r = 5,15 \, \):

\( V''(5,15) = -6 \,\pi\cdot 5,15 \, < \, 0 \quad \Longrightarrow \quad V(r) \, \) har ett lokalt maximum för \( \, r = 5,15 \, \).

För att få cylinderns höjd när volymen maximeras sätter vi in \( \, r = 5,15 \, \) i bivillkoret från a):

\( h \, = \, \displaystyle {250 \over \pi\,r} \, - \, r \, = \, {250 \over \pi\cdot 5,15} \, - \, 5,15 \, = \, 10,30 \)

Cylinderns volym blir maximal för radien \( \; r = 5,15 \, {\rm cm} \; \) och höjden \( \; h = 10,30 \, {\rm cm} \; \).



d)   Resultaten från c) sätter vi in i målfunktionen för att få cylinderns största volym:

\[ V(5,15) \, = \, \pi \, \cdot 5,15^2 \, \cdot 10,30 \, = \, 858,23 \]

     Konservburkens maximala volym blir \( \; 858,23 \, {\rm cm}^3 \; \).



e)   Slutsats:

Följande samband råder mellan cylinderns radie \( \; r = 5,15 \, {\rm cm} \; \) och dess höjd \( \; h = 10,30 \, {\rm cm} \; \) när volymen till en cylinder med \( \, 500 \, {\rm cm}^2 \, \) begränsningsarea, maximeras:

\( 2 \; r \; = \; h \)

Återstår frågan om följande samband även råder generellt mellan radien \( \; r \; \) och höjden \( \; h \; \) för alla konservburkar med maximal volym:

Diametern   =   Höjden

Denna fråga är föremål för undersökning i övning 11. En annan intressant frågeställning är:

Råder samma samband \( \; 2 \, r \, = \, h \; \) om man utgår från en konservburk med fast given volym och istället minimerar materialåtgången för konservburken?

En närmare undersökning kommer att visa att detta är fallet.




Copyright © 2011-2014 Taifun Alishenas. All Rights Reserved.