Skillnad mellan versioner av "3.5 Extremvärdesproblem"

Från Mathonline
Hoppa till: navigering, sök
m (Exempel 3 Konservburk)
m (Exempel 3 Konservburk)
Rad 326: Rad 326:
 
margin-left: 30px !important;
 
margin-left: 30px !important;
 
padding:10px 10px 10px 10px;  
 
padding:10px 10px 10px 10px;  
-webkit-border-radius: 10px;"><strong> Diametern = Höjden </strong></div>
+
-webkit-border-radius: 10px;"><strong> Diametern &nbsp; = &nbsp; Höjden </strong></div>
  
 
Denna fråga är föremål för undersökning i övning 11. En annan intressant frågeställning vore:
 
Denna fråga är föremål för undersökning i övning 11. En annan intressant frågeställning vore:

Versionen från 29 januari 2015 kl. 14.07

       <-- Förra avsnitt          Teori          Övningar      


Lektion 33 Extremvärdesproblem I

Lektion 34 Extremvärdesproblem II


Exempel 1 Glasskiva (rektangel i triangel)

En glasskiva har formen av en rätvinklig triangel med följande mått i cm:

Ur skivan ska en rektangulär glasplatta skäras ut så att glasplattans area

\( \, A(x) \, \) blir maximal.

a)   Ställ upp arean \( \, A(x) \, \) som en funktion av \( \, x \, \) med \( \quad 0 \, \leq \, x \, \leq \, 30 \; \).

b)   Bestäm \( \, x \, \) så att arean \( \, A(x) \, \) blir så stor som möjligt.

c)   Beräkna glasplattans maximala area.

   Ovn 3 2 10 40.jpg

Lösning:

a)   Vi inför beteckningen \( \; {\color{Red} y} \; \) för glasplattans andra sida, så att rektangelns area kan skrivas som \( \quad A\,(x, {\color{Red} y}) \; = \; x \; \cdot \; {\color{Red} y} \)

Men \( \, A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, \) är en funktion av två variabler som vi inte kan hantera. För att skriva om den till en funktion \( \, A\,(x) \, \) av endast en variabel, nämligen \( \, x \, \), måste \( \, {\color{Red} y} \, \) uttryckas med \( \, x \, \), så att \( \, {\color{Red} y} \, \) kan elimineras från \( \, A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, \). Det finns ett samband mellan \( \, x \, \) och \( \, {\color{Red} y} \, \).

Detta samband bestäms rektangelns "rörliga" hörn som är bundet till triangelns hypotenusa och måste alltid ligga på den.

Vi inför ett koordinatsystem och sätter glasskivan i det, så här:

Triangelns hypotenusa blir då en del av en rät linje.

Punkten \( \, (x, y) \, \) rör sig på denna räta linje vars ekvation är:

\[ {\color{Red} y} \, = \, k\,x \, + \, m \]

Lutningen \( \, k \, = \, \displaystyle {\Delta y \over \Delta x} \, = \, - \, {20 \over 30} \, = \, - \, {2 \over 3} \)

Skärningspunkten med \(\,y\)-axeln: \( \quad m \, = \, 20 \)

Den räta linjens ekvation blir då:
\( \displaystyle {\color{Red} y} \, = \, - \, {2 \over 3}\,x \, + \, 20 \)

Denna ekvation är det önskade sambandet mellan \( \, x \, \) och \( \, {\color{Red} y} \,\).

       Ovn 3 2 10a.jpg

Inom optimeringslära \(-\) den matematiska disciplin som sysslar med optimering (maximering och minimering) av funktioner \(-\) kallas det erhållna sambandet för problemets bivillkor (eng. constraint). Bivillkoren bestäms av problemets geometriska eller andra omständigheter som är givna och oföränderliga. Därför kallas de även för tvångsvillkor.

Det ovan formulerade bivillkoret för glasskivan \(-\) sambandet mellan \( \, x \, \) och \( \, {\color{Red} y} -\) sätts in i \( \; A\,(x, {\color{Red} y}) = x \cdot {\color{Red} y} \; \) för att eliminera \( \, {\color{Red} y} \,\) och ställa upp ett uttryck för arean som endast beror av \( \, x \):

\[ A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, x \cdot {\color{Red} y} \, = \, x \cdot \left(-\,{2 \over 3}\,x \, + \, 20\right) \, = \, -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x \]

I optimeringslära kallas den erhållna funktionen av en variabel för problemets målfunktion (eng. objective function):

\( A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x \)

Ett problems målfunktion är alltid den som ska optimeras dvs maximeras eller minimeras. I vårt exempel gäller det att maximera denna målfunktion.

Extremvärdesproblem består i regel av ett eller flera bivillkor och en målfunktion, där bivillkoren används för att reducera målfunktionen till en funktion av endast en variabel.



b)   Resten av uppgiften kan lösas med de metoder vi lärt oss i de förra avsnitten.

\[ A(x) \, = \, -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x \]
\[ A'(x) \, = \, -\,{4 \over 3}\,x \, + \, 20 \]
\[ A''(x) \, = \, -\,{4 \over 3} \]

Derivatans nollställe:

\[\begin{array}{rcrcl} A'(x) & = & -{4 \over 3}\,x + 20 & = & 0 \\ & & 20 & = & {4 \over 3}\,x \\ & & {20 \cdot 3 \over 4} & = & x \\ & & x & = & 15 \end{array}\]

Andraderivatans tecken för \( \, x = 15 \, \):

\[ A''(15) = -\,{4 \over 3} \,<\, 0 \]

Andraderivatan är negativ för \( \, x = 15 \quad \Longrightarrow \quad A(x) \, \) har ett lokalt maximum i \( \, x = 15 \, \).

För \( \, x = 15 \, {\rm cm} \, \) antar målfunktionen ett maximum, dvs arean blir maximal.



c)   Eftersom rektangeln får sin största arean för \( \, x = 15 \, \) sätter vi in \( \, x = 15 \, \) i målfunktionen för att få största arean:

\[ A(15) = -\,{2 \over 3} \cdot 15^2 + 20 \cdot 15 = 150 \]

     Glasplattans största area blir \( \, 150 \, {\rm cm}^2 \, \).


Exempel 2 Rektangel i parabel

En rektangel är inbunden i en parabel vars ekvation är given:
\[ y \, = \, -\,{\, x^2 \over 2} \, + \, 5 \]

Rektangelns area \( \, A \, \) ska maximeras.

a)   Vad är problemets bivillkor?

b)   Ställ upp problemets målfunktion samt definitionsmängd.

c)   Bestäm \( \, x \, \) så att rektangelns area \( \, A \, \) blir maximal.

d)   Beräkna rektangelns maximala area.


Lösning:

       35 Rektangel i parabel.jpg

a)   Problemets bivillkor är parabelns ekvation ovan som bestäms av att rektangelns "rörliga" hörn \( (x, \, y) \) är bundet till och måste röra sig på parabeln.



b)   Problemets målfunktion är rektangelns area som ska maximeras. Den kan skrivas som \( \quad A\,(x, {\color{Red} y}) \; = \; 2 \, \cdot x \, \cdot \, {\color{Red} y} \)

För att eliminera \( \, {\color{Red} y} \, \) sätter vi in bivillkoret från a) i \( \, A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, \):

\[ A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, 2 \cdot x \cdot {\color{Red} y} \, = \, 2 \cdot x \cdot \left(-\,{\, x^2 \over 2} \, + \, 5\right) \, = \, -\,x^3 \, + \, 10\,x \]
Därmed är problemets målfunktion:
\( A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,x^3 \, + \, 10\,x \)
         med definitionsmängden: \( \quad 0 \, \leq \, x \, \leq \, \sqrt{10} \)

Definitionsmängden är motiverad å ena sidan av att arean och därmed \( \, x \, \) inte kan bli negativ, å andra sidan av lösningen till ekvationen \( \, \displaystyle -{x^2 \over 2} + 5 = 0 \, \) dvs parabelns nollställe \( \, x = \sqrt{10} \, \), se figuren ovan.




c)   Vi deriverar målfunktionen:

\[ A(x) \, = \, -\,x^3 \, + \, 10\,x \]
\[ A'(x) \, = \, -\,3\,x^2 \, + \, 10 \]
\[ A''(x) \, = \, -\,6\,x \]

Derivatans nollställe:

\[\begin{array}{rcrcl} A'(x) & = & -3\,x^2 \, + \, 10 & = & 0 \\ & & 10 & = & 3\,x^2 \\ & & {10 \over 3} & = & x^2 \\ & & x_{1, 2} & = & \sqrt{10 \over 3} \\ & & x_1 & = & 1,83 \\ & & x_2 & = & -1,83 \end{array}\]

Pga målfunktionens definitionsmängd förkastas \( \, x_2 = -1,83 \, \).

Andraderivatans tecken för \( \, x = 1,83 \, \):

\( A''(1,83) = -6 \cdot 1,83 \, < \, 0 \quad \Longrightarrow \quad A(x) \, \) har ett lokalt maximum i \( \, x = 1,83 \, \).

För \( \, x = 1,83 \, {\rm cm} \, \) antar målfunktionen (rektangelns area) sitt maximum.



d)   Eftersom rektangelns area blir maximal för \( \, x = 1,83 \, \) sätter vi in \( \, x = 1,83 \, \) i målfunktionen för att få största arean:

\[ A(1,83) = -\,1,83^3 \, + \, 10 \cdot 1,83 \, = \, 12,17 \]

     Rektangelns maximala area är \( \, 12,17 \, \).


Exempel 3 Konservburk

För att producera en cylinderformad konservburk har man \( \, 500 \, {\rm cm}^2 \, \) plåt

till förfogande (efter spill). Dvs cylinderns begränsningsarea \( \, = \, 500 \, {\rm cm}^2 \, \).

Maximera konservburkens volym.

a)   Formulera problemets bivillkor.

b)   Ställ upp problemets målfunktion.

c)   Bestäm cylinderns radie och höjd så att burkens volym blir maximal.

d)   Beräkna konservburkens maximala volym.

e)   Dra slutsatser.

        Fil:Konservburk 40.jpg

Lösning:

a)   Begränsningsarean \( \, A \, = \, 2\,\pi\,r\,h \, + 2\,\pi\,r^2 \, = \, 500 \)
\[\begin{array}{rcl} 2\,\pi\,r\,h \, + 2\,\pi\,r^2 & = & 500 \\ 2\,\pi\,r\,h & = & 500 \, - 2\,\pi\,r^2 \\ h & = & {500 - 2\,\pi\,r^2 \over 2\,\pi\,r} \\ h & = & {500 \over 2\,\pi\,r} \, - \, r \, = \, {250 \over \pi\,r} \, - \, r \end{array}\]
Därmed är bivillkoret:
\( h \, = \, \displaystyle {250 \over \pi\,r} \, - \, r \)
        Zylinder01.gif




b)   Cylinderns volym \( \, V \, \) är basytan \( \times \) höjden dvs: \( \qquad\qquad\quad V\,(r, \, {\color{Red} h}) \; = \; \pi \, r^2 \; \cdot \; {\color{Red} h} \, \)

För att skriva om denna funktion av två variabler till en funktion av endast en variabel, sätter vi in bivillkoret från a) i \( \, V\,(r, \, {\color{Red} h}) \, \) och eliminerar \( \, {\color{Red} h} \, \):

\[ V\,(r, \, {\color{Red} h}) \, = \, \pi \, r^2 \; \cdot \; {\color{Red} h} \, = \, \pi\,r^2\cdot \left( {\color{Red} {{250 \over \pi\,r}\,-\, r}} \right) \, = \, {250 \cdot \pi\,r^2 \over \pi\,r} \, - \, \pi\,r^3 \, = \, 250 \cdot r \, - \, \pi\,r^3 \]
Därmed är målfunktionen:
\( V(r) \, = \, 250 \, r \, - \, \pi\,r^3 \)




c)   Målfunktionen maximeras:

\[ V(r) \, = \, 250 \, r \, - \, \pi\,r^3 \]
\[ V'(r) \, = \, 250 \, - \, 3\,\pi\,r^2 \]
\[ V''(r) \, = \, -\,6\,\pi\,r \]

Derivatans nollställe:

\[\begin{array}{rcrcl} V'(r) & = & 250 \, - \, 3\,\pi\,r^2 & = & 0 \\ & & 250 & = & 3\,\pi\,r^2 \\ & & {250 \over 3\,\pi} & = & r^2 \\ & & r_{1, 2} & = & \pm\,\sqrt{250 \over 3\,\pi} \\ & & r & = & 5,15 \end{array}\]

\( \, r_2 = -5,15 \, \) förkastas, för radien kan inte bli negativ: \( \, r \, > \, 0 \, \) .

Andraderivatans tecken för \( \, r = 5,15 \, \):

\( V''(5,15) = -6 \,\pi\cdot 5,15 \, < \, 0 \quad \Longrightarrow \quad V(r) \, \) har ett lokalt maximum för \( \, r = 5,15 \, \).

För att få cylinderns höjd när volymen maximeras sätter vi in \( \, r = 5,15 \, \) i bivillkoret från a):

\( h \, = \, \displaystyle {250 \over \pi\,r} \, - \, r \, = \, {250 \over \pi\cdot 5,15} \, - \, 5,15 \, = \, 10,30 \)

Cylinderns volym blir maximal för radien \( \; r = 5,15 \, {\rm cm} \; \) och höjden \( \; h = 10,30 \, {\rm cm} \; \).



d)   Resultaten från c) sätter vi in i målfunktionen för att få cylinderns största volym:

\[ V(5,15) \, = \, \pi \, \cdot 5,15^2 \, \cdot 10,30 \, = \, 858,23 \]

     Konservburkens maximala volym blir \( \; 858,23 \, {\rm cm}^3 \; \).



e)   Slutsats:

Följande samband råder mellan cylinderns radie \( \; r = 5,15 \, {\rm cm} \; \) och dess höjd \( \; h = 10,30 \, {\rm cm} \; \) när volymen till en cylinder med \( \, 500 \, {\rm cm}^2 \, \) begränsningsarea, maximeras:

\( 2 \; r \; = \; h \)

Återstår frågan om följande samband råder mellan radien \( \; r \; \) och höjden \( \; h \; \) för alla konservburkar med maximal volym:

Diametern   =   Höjden

Denna fråga är föremål för undersökning i övning 11. En annan intressant frågeställning vore:

Kommer man till samma resultat \( \; 2 \, r \, = \, h \; \) om man utgår från en konservburk med fast given volym och minimerar materialåtgången för konservburken?

En närmare undersökning skulle visa att detta är fallet.