Skillnad mellan versioner av "1.1 Lösning 11"
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
\end{align}</math> | \end{align}</math> | ||
| − | Nu kan man se att samma uttryck (x^2 + 4\,x + 1) som involverar obekanten x förekommer två gånger i ekvationen. Ersätter man det med en ny variabel kan ekvationen förenklas väsentligt. Gör man det på rätt sätt går 4:e gradsekvationen över till en 2:e gradsekvation: | + | Nu kan man se att samma uttryck (x^2 + 4\,x + 1) som involverar obekanten x förekommer två gånger i ekvationen. Ersätter man det med en ny variabel kan ekvationen förenklas väsentligt. Gör man det på rätt sätt går 4:e gradsekvationen över till en 2:e gradsekvation. Följande substitution: |
| − | + | <math> t = x^2 + 4\,x + 1 </math> | |
| + | |||
| + | åstadkommer detta. | ||
Ersätter man i 4:e gradsekvationen <math> (x^2 + 4\,x + 1)^2 + 2\,(x^2 + 4\,x + 1) + 3 = 0 </math> enligt substitutionen ovan <math> x^2 + 4\,x + 1 </math> med <math> \displaystyle t </math> får man den 2:e gradsekvation <math> t^2 + 2\,t - 3 = 0 </math> som kan lösas med pq-formeln: | Ersätter man i 4:e gradsekvationen <math> (x^2 + 4\,x + 1)^2 + 2\,(x^2 + 4\,x + 1) + 3 = 0 </math> enligt substitutionen ovan <math> x^2 + 4\,x + 1 </math> med <math> \displaystyle t </math> får man den 2:e gradsekvation <math> t^2 + 2\,t - 3 = 0 </math> som kan lösas med pq-formeln: | ||
Versionen från 21 november 2010 kl. 16.52
Först förenklar vi ekvationen genom att ordna termerna och bli av med bråken:
- \[\begin{align} {1\over2}\,(x^2 + 4\,x + 1)^2 & = {3\over2} - (x^2 + 4\,x + 1) & & \qquad | + (x^2 + 4\,x + 1) \\ {1\over2}\,(x^2 + 4\,x + 1)^2 + (x^2 + 4\,x + 1) & = {3\over2} & & \qquad | \cdot 2 \\ (x^2 + 4\,x + 1)^2 + 2\,(x^2 + 4\,x + 1) & = 3 & & \qquad | - 3 \\ (x^2 + 4\,x + 1)^2 + 2\,(x^2 + 4\,x + 1) + 3 & = 0 \\ \end{align}\]
Nu kan man se att samma uttryck (x^2 + 4\,x + 1) som involverar obekanten x förekommer två gånger i ekvationen. Ersätter man det med en ny variabel kan ekvationen förenklas väsentligt. Gör man det på rätt sätt går 4:e gradsekvationen över till en 2:e gradsekvation. Följande substitution\[ t = x^2 + 4\,x + 1 \]
åstadkommer detta.
Ersätter man i 4:e gradsekvationen \( (x^2 + 4\,x + 1)^2 + 2\,(x^2 + 4\,x + 1) + 3 = 0 \) enligt substitutionen ovan \( x^2 + 4\,x + 1 \) med \( \displaystyle t \) får man den 2:e gradsekvation \( t^2 + 2\,t - 3 = 0 \) som kan lösas med pq-formeln:
- \[\begin{align} t^2 + 2\,t - 3 & = 0 \\ t_{1,2} & = - 1 \pm \sqrt{1 + 3} \\ t_{1,2} & = - 1 \pm 2 \\ t_1 & = 1 \\ t_2 & = - 3 \\ \end{align}\]
Sätter vi tillbaka \( t = 1 \) i substitutionen ovan\[ 1 = \sqrt{x} \] och kvadrerar får vi lösningen \( x = 1 \).
Prövning av \( x_1 = 1,64 \):
VL\[ \sqrt{1,64^2 + 1} = 1,92 \]
HL\[ 3\cdot1,64 - 3 = 1,92 \]
VL = HL \( \Rightarrow\, x = 1,64 \) är en sann rot. I denna uppgift räcker det att visa en sann rot.
Den andra lösningen \( x_1 = 0,61 \) är en falsk rot vilket återstår att visa.
