Skillnad mellan versioner av "3.3 Ekvationer"
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
| (37 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
|} | |} | ||
| − | |||
| − | |||
<table> | <table> | ||
<tr> | <tr> | ||
| − | <td><div class=" | + | <td><div class="border-divblue"><big><big><b><span style="color:#931136">Varför ekvationer?</span></b></big></big></div> |
| − | + | <br> | |
| + | <div class="ovnE"> | ||
<b>Exempel på en textuppgift:</b> | <b>Exempel på en textuppgift:</b> | ||
<br> | <br> | ||
| Rad 27: | Rad 26: | ||
</div> | </div> | ||
| − | + | <b>Utan ekvation</b> svarar de flesta 4 kr, vilket är fel. | |
<b>Lösning med ekvation:</b> <math> \quad\;\;\; x \; = \; {\rm flaskans\;pris} </math> | <b>Lösning med ekvation:</b> <math> \quad\;\;\; x \; = \; {\rm flaskans\;pris} </math> | ||
| − | ::::<math> \ | + | ::::<math> \qquad\qquad\;\; x \, + \, 14 \; = \; {\rm dryckens\;pris} </math> |
<div class="exempel"> | <div class="exempel"> | ||
| − | ::::<math>\begin{array}{rcl} | + | ::::::<math>\begin{array}{rcl} x \, + \, (x \, + \, 14) & = & 18 \\ |
x \, + \, x \, + \, 14 & = & 18 \\ | x \, + \, x \, + \, 14 & = & 18 \\ | ||
2\,x \, + \, 14 & = & 18 \\ | 2\,x \, + \, 14 & = & 18 \\ | ||
| Rad 43: | Rad 42: | ||
<b>Svar:</b> Flaskan kostar <math> \, {\color{Red} {2 \; {\rm kr\,}}}</math>. | <b>Svar:</b> Flaskan kostar <math> \, {\color{Red} {2 \; {\rm kr\,}}}</math>. | ||
| − | |||
| − | |||
För mer info om hur man ställer upp en ekvation och om lösningsmetoder se: | För mer info om hur man ställer upp en ekvation och om lösningsmetoder se: | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| + | [[3.6_Användning_av_ekvationer#Metoden_att_st.C3.A4lla_upp_en_ekvation_utifr.C3.A5n_en_textuppgift|<b><span style="color:blue">Metoden att ställa upp en ekvation utifrån en textuppgift</span></b>]], | ||
| + | [[3.3_Ekvationer#1._.C2.A0_.C3.96vert.C3.A4ckningsmetoden|<b><span style="color:blue">Övertäckningsmetoden</span></b>]] <math> \quad </math> och <math> \quad </math> [[3.3_Ekvationer#2._.C2.A0_Allm.C3.A4n_metod|<b><span style="color:blue">Allmän metod</span></b>]]. | ||
</div> | </div> | ||
</td> | </td> | ||
<td><math> \;\; </math></td> | <td><math> \;\; </math></td> | ||
| − | <td><math> \ | + | <td> <div class="border-divblue"><big><big><b><span style="color:#931136">Vad är en ekvation?</span></b></big></big></div> |
| + | <br> | ||
| + | <math> \qquad\quad </math>[[Image: Ekvation Obekant VL HL_350.jpg]] | ||
<br> | <br> | ||
<div class="border-divblue"> | <div class="border-divblue"> | ||
| Rad 66: | Rad 63: | ||
har alltid formen VL = HL och innehåller | har alltid formen VL = HL och innehåller | ||
| − | + | minst en variabel, kallad <b>obekant</b>. | |
Ex.<span style="color:black">:</span> <math> \qquad\quad 2\,x \; + \; 14 \; = \; 18 </math> | Ex.<span style="color:black">:</span> <math> \qquad\quad 2\,x \; + \; 14 \; = \; 18 </math> | ||
| Rad 74: | Rad 71: | ||
| − | :<big><big><b><span style="color:#931136"> | + | :<big><big><big><b><span style="color:#931136">Varför lösning?</span></b></big></big></big> |
<div class="border-divblue"> | <div class="border-divblue"> | ||
<big> | <big> | ||
| − | Sätt in lösningen i ekvationen. | + | <b><span style="color:#931136">Kontroll:</span></b> Sätt in lösningen i ekvationen. |
VL <math> \, = \, 2 \, \cdot \, {\color{Red} 2} \, + \, 14 \, = \, 4 \, + \, 14 \, = \, 18 </math> | VL <math> \, = \, 2 \, \cdot \, {\color{Red} 2} \, + \, 14 \, = \, 4 \, + \, 14 \, = \, 18 </math> | ||
| Rad 84: | Rad 81: | ||
HL <math> \, = \, 18 </math> | HL <math> \, = \, 18 </math> | ||
| − | VL <math> = </math> HL <math> \, \ | + | <b>VL <math> = </math> HL</b> <math> \, \implies \, x = {\color{Red} 2} </math> är en <b><span style="color:red">lösning</span></b>. |
| − | </ | + | |
<b><span style="color:#931136">Kontroll</span></b> kallas ibland även för <b><span style="color:#931136">prövning.</span></b> | <b><span style="color:#931136">Kontroll</span></b> kallas ibland även för <b><span style="color:#931136">prövning.</span></b> | ||
| + | </big> | ||
</div> | </div> | ||
</td> | </td> | ||
| Rad 94: | Rad 91: | ||
| − | <big><big>Det finns två lösningsmetoder:</big></big> | + | <big><big>Om kontrollen ovan säger man: Lösningen <b><span style="color:red">satisfierar</span></b> (uppfyller) ekvationen.</big></big> |
| + | |||
| + | |||
| + | <big><big>Men hur <b><span style="color:red">får</span></b> man lösningen? Det finns två lösningsmetoder:</big></big> | ||
Nuvarande version från 17 januari 2021 kl. 17.20
| Genomgång | Quiz | Övningar | Genomgång+ | Nästa demoavsnitt >> |
Varför ekvationer?
Exempel på en textuppgift:
Utan ekvation svarar de flesta 4 kr, vilket är fel. Lösning med ekvation: \( \quad\;\;\; x \; = \; {\rm flaskans\;pris} \)
Övertäckningsmetoden \( \quad \) och \( \quad \) Allmän metod. |
\( \;\; \) | Vad är en ekvation?
En ekvation är en likhet mellan två uttryck, har alltid formen VL = HL och innehåller minst en variabel, kallad obekant. Ex.: \( \qquad\quad 2\,x \; + \; 14 \; = \; 18 \) Ekvationens lösning: \( \quad\; \) \( x \; = \; {\color{Red} 2} \)
Kontroll: Sätt in lösningen i ekvationen. VL \( \, = \, 2 \, \cdot \, {\color{Red} 2} \, + \, 14 \, = \, 4 \, + \, 14 \, = \, 18 \) HL \( \, = \, 18 \) VL \( = \) HL \( \, \implies \, x = {\color{Red} 2} \) är en lösning. Kontroll kallas ibland även för prövning. |
Om kontrollen ovan säger man: Lösningen satisfierar (uppfyller) ekvationen.
Men hur får man lösningen? Det finns två lösningsmetoder:
1. Övertäckningsmetoden
Exemplet ovan:
\( 2 \, x \;\; + \; 14 \; = \; 18 \quad {\color{Red} {\rm Täck\;över\;}} 2 \, x \)
\( \;\, {\color{Red} ?} \;\;\; + \; 14 \; = \; 18 \)
\( \;\, {\color{Red} 4} \;\;\; + \; 14 \; = \; 18 \)
\( \;\, \Downarrow \)
\( \, 2 \, \cdot \; x \;\; = \;\, {\color{Red} 4} \qquad\quad {\color{Red} {\rm Täck\;över\;}} x \)
\( \, 2 \, \cdot \; \)\( \, 2 \, \cdot \; {\color{Red} ?} \;\; = \;\; 4 \)
\( \, 2 \, \cdot \; {\color{Red} 2} \;\; = \;\; 4 \)
\( \quad\;\;\; \Downarrow \)
2. Allmän metod
Exempel:
- \[\begin{array}{rclcl} x \, + \, (x \, + \, 14) & = & 18 & & \\ x \, + \, x \, + \, 14 & = & 18 & & \\ 2\,x \, + \, 14 & = & 18 & \qquad | & {\color{Red} {- \, 14}} \\ 2\,x \, + \, 14 \, {\color{Red} {- \, 14}} & = & 18 \, {\color{Red} {- \, 14}} & & \\ 2 \cdot x \, & = & 4 & \qquad | & {\color{Red} {/ \; 2}} \\ \displaystyle \frac{2 \cdot x}{{\color{Red} {2}}} & = & \displaystyle \frac{4}{{\color{Red} {2}}} & & \\ x \, & = & 2 & & \end{array}\]
Skrivsättet \( \quad\;\;\, | \quad {\color{Red} {- \, 14}} \quad\;\;\, \) är en kommentar och betyder:
- Subtrahera \( \, 14 \, \) från ekvationens båda led.
Kommentaren \( \;\; | \quad {\color{Red} {/ \; 2}} \;\; \) betyder:
- Dividera ekvationens båda led med \( \, 2 \).
Den allmänna metoden steg för steg
Steg 1
Förenkla uttrycken i ekvationens båda led
så långt som möjligt. I exemplet ovan:
- \[\begin{array}{rclcl} x \, + \, (x \, + \, 14) & = & 18 & & \\ x \, + \, x \, + \, 14 & = & 18 & & \\ 2\,x \, + \, 14 & = & 18 & & \end{array}\]
Steg 2
Utför samma operation på båda leden:
- \[\begin{array}{rcl} 2\,x \, + \, 14 & = & 18 \\ 2\,x \, + \, 14 \, {\color{Red} {- \, 14}} & = & 18 \, {\color{Red} {- \, 14}} \\ 2\,x \, & = & 4 \end{array}\]
Vilken operation?
Den inversa operation som isolerar \( x\)-termen.
\( \;\;\; {\color{Red} {- \, 14}} \, \) är den inversa operationen till \( \, + \, 14 \)
Steg 3
Utför samma operation på båda leden:
- \[\begin{array}{rclcl} \quad\; 2 \cdot x \, & = & 4 & & \\ \displaystyle \frac{2 \cdot x}{{\color{Red} {2}}} & = & \displaystyle \frac{4}{{\color{Red} {2}}} & & \\ x & = & 2 & & \end{array}\]
Vilken operation?
Den inversa operation som isolerar \( \, x \, \).
\( \quad\;\; {\color{Red} {/ \; 2}} \, \) är den inversa operationen till \( \, \cdot \; 2 \)
Den allmänna metodens filosofi:
Betrakta ekvationen som en våg i balans.
HL och VL är vågens skålar. Likhetsteck-
net betyder att vågens skålar är i balans.
Bibehåll balansen genom att utföra:
\( \;\;\; \) Samma operation på båda leden !
Välj alltid den inversa operationen till den
operation som binder \( \, x \, \) till dess omgivning.
När saknar en ekvation lösning?
Exempel:
\(\begin{array}{rcl} 2\,x \, - \, 2\, (3 \, + \, x ) & = & 8 \\ 2\,x \, - \, 6 \, - \, 2\,x & = & 8 \\ - \, 6 & = & 8 \quad {\color{Red} {\rm{Motsägelse!}}} \\ & \Downarrow & \end{array}\)
\( \qquad\quad \) Ekvationen saknar lösning.
När är alla tal lösningar till en ekvation?
Exempel:
\(\begin{array}{rcl} \;\; x \, - \, (4 \, + \, x ) & = & -4 \\ x \, - \, 4 \, - \, x & = & -4 \\ - \, 4 & = & -4 \quad {\color{Red} {\rm{Alltid\;sant!}}} \\ & \Downarrow & \end{array}\)
\( \;\; \) Alla tal är lösningar till ekvationen. Eller:
\( \;\; \) Ekvationen har oändligt många lösningar.
Copyright © 2021 TechPages AB. All Rights Reserved.
