Skillnad mellan versioner av "1.1 Lösning 11"
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
(26 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
− | + | Först förenklar vi ekvationen genom att ordna termerna och bli av med bråken: | |
− | <math>\ | + | <math>\begin{align} {1\over2}\,(x^2 + 4\,x + 1)^2 & = {3\over2} - (x^2 + 4\,x + 1) & & \qquad \\ |
+ | {1\over2}\,(x^2 + 4\,x + 1)^2 + (x^2 + 4\,x + 1) & = {3\over2} & & \qquad | \cdot 2 \\ | ||
+ | (x^2 + 4\,x + 1)^2 + 2\,(x^2 + 4\,x + 1) & = 3 & & \qquad | - 3 \\ | ||
+ | (x^2 + 4\,x + 1)^2 + 2\,(x^2 + 4\,x + 1) - 3 & = 0 \\ | ||
+ | \end{align}</math> | ||
+ | |||
+ | Nu ser man att uttrycket <math> x^2 + 4\,x + 1 </math> förekommer två gånger i ekvationen. Ersätter man det med en ny variabel kan ekvationen förenklas väsentligt. Gör man det på rätt sätt går 4:e gradsekvationen över till en 2:e gradsekvation. Följande substitution åstadkommer detta: | ||
+ | |||
+ | ::::::<math> t = x^2 + 4\,x + 1 </math> | ||
+ | |||
+ | Ersätter man i 4:e gradsekvationen <math> (x^2 + 4\,x + 1)^2 + 2\,(x^2 + 4\,x + 1) - 3 = 0 </math> enligt substitutionen ovan <math> x^2 + 4\,x + 1 </math> med <math> \displaystyle t </math> får man 2:e gradsekvationen <math> t^2 + 2\,t - 3 = 0 </math> som kan lösas med pq-formeln: | ||
+ | |||
+ | :::::<math>\begin{align} t^2 + 2\,t - 3 & = 0 \\ | ||
+ | t_{1,2} & = - 1 \pm \sqrt{1 + 3} \\ | ||
+ | t_{1,2} & = - 1 \pm 2 \\ | ||
+ | t_1 & = 1 \\ | ||
+ | t_2 & = - 3 \\ | ||
+ | \end{align}</math> | ||
+ | |||
+ | Sätter vi först <math> t_1 = 1 </math> tillbaka i substitutionen ovan får vi: | ||
+ | |||
+ | :::::<math>\begin{align} x^2 + 4\,x + 1 & = 1 & & \qquad\qquad\quad | - 1 \\ | ||
+ | x^2 + 4\,x & = 0 \\ | ||
+ | \end{align}</math> | ||
+ | |||
+ | Eftersom detta är en 2:e gradsekvation som saknar konstant term kan vi genom att bryta ut x på vänsterledet och använda nollproduktmetoden lösa den enkelt: | ||
+ | |||
+ | ::::::<math>\begin{align} x\;(x + 4) & = 0 \\ | ||
+ | x_1 & = 0 \\ | ||
+ | x_2 & = - 4 \\ | ||
+ | \end{align}</math> | ||
+ | |||
+ | Sätter vi sedan <math> t_2 = - 3 </math> tillbaka i substitutionen ovan får vi: | ||
+ | |||
+ | :::::<math>\begin{align} x^2 + 4\,x + 1 & = -3 & & | + 3 \\ | ||
+ | x^2 + 4\,x + 4 & = 0 \\ | ||
+ | x_{3,4} & = - 2 \pm \sqrt{4 - 4} \\ | ||
+ | x_3 & = - 2 \\ | ||
+ | \end{align}</math> | ||
+ | |||
+ | Sammanfattningsvis kan vi ange att ekvationen | ||
+ | |||
+ | <math> {1\over2}\,(x^2 + 4\,x + 1)^2 = {3\over2} - (x^2 + 4\,x + 1) </math> | ||
+ | |||
+ | har lösningarna: | ||
+ | |||
+ | <math> \displaystyle x_1 = 0 </math> | ||
+ | |||
+ | <math> \displaystyle x_2 = -4 </math> | ||
+ | |||
+ | <math> \displaystyle x_3 = -2 </math> |
Nuvarande version från 7 februari 2011 kl. 09.22
Först förenklar vi ekvationen genom att ordna termerna och bli av med bråken12(x2+4x+1)2=32−(x2+4x+1)12(x2+4x+1)2+(x2+4x+1)=32|⋅2(x2+4x+1)2+2(x2+4x+1)=3|−3(x2+4x+1)2+2(x2+4x+1)−3=0
Nu ser man att uttrycket x2+4x+1 förekommer två gånger i ekvationen. Ersätter man det med en ny variabel kan ekvationen förenklas väsentligt. Gör man det på rätt sätt går 4:e gradsekvationen över till en 2:e gradsekvation. Följande substitution åstadkommer detta:
- t=x2+4x+1
Ersätter man i 4:e gradsekvationen (x2+4x+1)2+2(x2+4x+1)−3=0 enligt substitutionen ovan x2+4x+1 med t får man 2:e gradsekvationen t2+2t−3=0 som kan lösas med pq-formeln:
- t2+2t−3=0t1,2=−1±√1+3t1,2=−1±2t1=1t2=−3
Sätter vi först t1=1 tillbaka i substitutionen ovan får vi:
- x2+4x+1=1|−1x2+4x=0
Eftersom detta är en 2:e gradsekvation som saknar konstant term kan vi genom att bryta ut x på vänsterledet och använda nollproduktmetoden lösa den enkelt:
- x(x+4)=0x1=0x2=−4
Sätter vi sedan t2=−3 tillbaka i substitutionen ovan får vi:
- x2+4x+1=−3|+3x2+4x+4=0x3,4=−2±√4−4x3=−2
Sammanfattningsvis kan vi ange att ekvationen
12(x2+4x+1)2=32−(x2+4x+1)
har lösningarnax1=0
x2=−4
x3=−2