Skillnad mellan versioner av "1.5 Kontinuerliga och diskreta funktioner"

Nuvarande version från 1 juli 2024 kl. 11.25

Genomgång

I matematiken betyder diskret åtskild, avgränsad eller separerad och är motsatsen till kontinuerlig.

Heltalen bildar en diskret mängd därför att de är avgränsade från sina "grannar" på tallinjen med ett helsteg. Det finns inget heltal mellan \( \, 2 \, \) och \( \, 3 \, \) och inte heller mellan de andra heltalen.

"Antal" är alltid heltal och därmed diskret. Därför är t.ex. "antal ägg" diskret: Det finns inga halva eller bråkdel ägg.

Exempel 1 Diskret funktion

En torghandlare säljer ägg för \( \, 3 \) kr per styck.

\( {\color{Red} 1} \; \) ägg kostar \( {\color{Red} 1} \cdot 3 \;{\rm kr,} \)

\( {\color{Red} 2} \; \) ägg kostar \( {\color{Red} 2} \cdot 3 \;{\rm kr,} \)

\( {\color{Red} 3} \; \) ägg kostar \( {\color{Red} 3} \cdot 3 \;{\rm kr,} \qquad \cdots \)

\( {\color{Red} n} \; \) ägg kostar \( {\color{Red} n} \cdot 3 \;{\rm kr} \) eller \( 3\;{\color{Red} n} \;{\rm kr.} \)

Därför är prisfunktionen:

\( y = 3\;{\color{Red} n} \, , \quad {\rm där } \quad {\color{Red} n}\,= {\rm {\color{Red} {heltal}}\,.} \)

Grafen till prisfunktionen visar priset \( y \, \) i kr (vertikal axel)

som en funktion av antalet \( {\color{Red} n} \, \) (horisontell axel).

Grafen till en diskret funktion ritas med separerade

punkter och inte med en genomdragen linje.

För att rita en diskret funktions graf måste man

lyfta pennan.

\( \quad\; y \, \) är priset i kr. \( \quad\; \color{Red} n \, \) är antalet ägg.

\( y = 3\;{\color{Red} n} \) är en

diskret funktion

därför att dess definitionsmängd är en

diskret mängd

nämligen alla heltal \( {\color{Red} n} \geq 0\, \).

I matematiken betyder kontinuerlig sammanhängande och är motsatsen till diskret.

De rationella och reella talen är kontinuerliga mängder därför att mellan två sådana tal - hur nära varandra de än mår vara - finns alltid oändligt många andra tal.

En mängd vätska t.ex. är kontinuerlig: Det finns halva eller alla möjliga bråkdelar av mängden.

Exempel 2 Kontinuerlig funktion

En annan torghandlare säljer färskpressad

granatäppeljuice för \( \, 30 \) kr per liter.

Av samma anledning som i Exempel 1 är

prisfunktionen här:

\( y = 30\;{\color{Red} x} \, , \quad {\rm där } \quad {\color{Red} x}\,= {\rm {\color{Red} {reellt\;tal}}\,.} \)

\( \quad\; y \, \) är priset i kr. \( \quad\;\;\; \color{Red} x \, \) är mängden i liter.

\( y = 30\;{\color{Red} x} \) är en

kontinuerlig funktion

Grafen till Funktionen \( y = 30\;{\color{Red} x} \) visar priset \( y \, \)

som en funktion av mängden \( {\color{Red} x} \) (i liter).

Grafen till en kontinuerlig funktion ritas med en

genomdragen linje och inte med separerade punkter.

En kontinuerlig funktions graf kan man rita

utan att lyfta pennan.

därför att dess definitionsmängd är en

kontinuerlig mängd

nämligen alla reella tal \( {\color{Red} x} \geq 0\, \).

Kontinuerliga funktioner används ofta som matematiska modeller för att beskriva verkligheten. Men i vissa fall föredrar man diskreta modeller som studeras i en speciell disciplin

som heter Diskret matematik. Talteori, mängdlära och kombinatorik är typiska ämnen i Diskret matematik som behandlas i Matte 5.

Exempel 3 Fibonaccis talföljd

Internetlänkar

http://www.youtube.com/watch?v=SKRjz2aTqCY

http://www.youtube.com/watch?v=cvnG0YWPLjQ

http://www.sigma8.se/dokument/TabyFriskola_Amnesrapport_OK_2012.pdf

http://www03.edu.fi/svenska/oppimateriaalit/arkimatematiikkaa/fibona.html

http://paranormal.se/topic/det_gyllene_snittet.html

http://www.math.fau.edu/MathCircle_at_FAU/MC130713Problems.pdf

Skillnad mellan versioner av "1.5 Kontinuerliga och diskreta funktioner"

Nuvarande version från 1 juli 2024 kl. 11.25

Exempel 1 Diskret funktion

Exempel 2 Kontinuerlig funktion

Exempel 3 Fibonaccis talföljd

Internetlänkar

Navigeringsmeny

Personliga verktyg

Matematik 1b

Matematik 3c

Sök

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
+__NOTOC__
 {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%"
 | style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | &nbsp;
-{{Not selected tab|[[1.4 Talet e: Exponentialfunktionen med basen e och den naturliga logaritmen|<-- Förra avsnitt]]}}
+{{Not selected tab|[[1.4 Talet e och den naturliga logaritmen| <<&nbsp;&nbsp;Förra demoavsnitt]]}}
-{{Selected tab|[[1.5 Kontinuerliga och diskreta funktioner|Teori]]}}
+{{Selected tab|[[1.5 Kontinuerliga och diskreta funktioner|Genomgång]]}}
 {{Not selected tab|[[1.5 Övningar till Kontinuerliga och diskreta funktioner|Övningar]]}}
 {{Not selected tab|[[1.5 Fördjupning till Kontinuerliga och diskreta funktioner|Fördjupning]]}}
-{{Not selected tab|[[1.6 Absolutbelopp|Nästa avsnitt -->]]}}
+{{Not selected tab|[[1.6 Absolutbelopp|Nästa demoavsnitt&nbsp;&nbsp;>> ]]}}
+<!-- {{Not selected tab|[[2.1 Introduktion till derivata|Nästa demoavsnitt <math> \pmb{\to} </math>]]}} -->
 | style="border-bottom:1px solid #797979"  width="100%"| &nbsp;
 |}
+<big>
+I matematiken betyder <b><span style="color:red">diskret</span></b> åtskild, avgränsad eller separerad och är motsatsen till kontinuerlig.
-[[Media: Lektion 8 Kontin. & diskreta funktioner Ruta.pdf|Lektion 8 Kontinuerliga & diskreta funktioner]]
+Heltalen bildar en diskret mängd därför att de är avgränsade från sina "grannar" på tallinjen med ett helsteg. Det finns inget heltal mellan <math> \, 2 \, </math> och <math> \, 3 \, </math> och inte heller mellan de andra heltalen.
-__TOC__
+"Antal" är alltid heltal och därmed diskret. Därför är t.ex. "antal ägg" diskret: Det finns inga halva eller bråkdel ägg.
+</big>
-== Exempel 1 Diskret funktion ==
-En torghandlare säljer ägg för 3 kr per styck.
+== <b><span style="color:#931136">Exempel 1 Diskret funktion</span></b> ==
+<div class="ovnA">
+<big>
+<table>
+<tr>
+  <td>En torghandlare säljer ägg för <math> \, 3 </math> kr per styck.
-a) Ställ upp en funktion som beskriver priset <math> y \, </math> kr för <math> n \, </math> st ägg.
+<math> {\color{Red} 1} \; </math> ägg kostar <math> {\color{Red} 1} \cdot 3 \;{\rm kr,} </math>
-b) Rita grafen till funktionen i a).
+<math> {\color{Red} 2} \; </math> ägg kostar <math> {\color{Red} 2} \cdot 3 \;{\rm kr,} </math>
-'''Lösning:'''
+<math> {\color{Red} 3} \; </math> ägg kostar <math> {\color{Red} 3} \cdot 3 \;{\rm kr,} \qquad \cdots </math>
-a) <math> {\color{White} x} {\color{Red} 1} \, </math> ägg kostar <math> {\color{Red} 1} \cdot 3 \;{\rm kr,} </math>
+<math> {\color{Red} n} \; </math> ägg kostar <math> {\color{Red} n} \cdot 3 \;{\rm kr} </math> eller <math> 3\;{\color{Red} n} \;{\rm kr.} </math>
-:<math> {\color{Red} 2} \, </math> ägg kostar <math> {\color{Red} 2} \cdot 3 \;{\rm kr,} </math>
-:<math> {\color{Red} 3} \, </math> ägg kostar <math> {\color{Red} 3} \cdot 3 \;{\rm kr,} </math>
-:<math> {\color{White} n} \qquad \cdots </math>
-:<math> {\color{Red} n} \, </math> ägg kostar <math> {\color{Red} n} \cdot 3 \;{\rm kr} </math> eller <math> 3\;{\color{Red} n} \;{\rm kr.} </math>
 Därför är prisfunktionen:
-::<math> y = 3\;{\color{Red} n} </math>
+<div class="smallBoxVariant"><math> y = 3\;{\color{Red} n} \, , \quad
+ {\rm där } \quad {\color{Red} n}\,= {\rm {\color{Red} {heltal}}\,.} </math></div>
+</td>
+  <td> &nbsp;  &nbsp; &nbsp;  &nbsp; [[Image: Diskret_prisfunktion_agg.jpg]]</td>
+  <td> &nbsp;  &nbsp; &nbsp;  &nbsp; Grafen till prisfunktionen visar priset <math> y \, </math> i kr (vertikal axel)
-b) Grafen till Funktionen <math> y = 3\;{\color{Red} n} </math> visar priset <math> y \, </math> (vertikal axel) som en funktion av <strong><span style="color:red">antalet</span></strong> <math> {\color{Red} n} \, </math> (horisontell axel):
+&nbsp;  &nbsp; &nbsp;  &nbsp; som en funktion av <b><span style="color:red">antalet</span></b> <math> {\color{Red} n} \, </math> (horisontell axel).
-[[Image: Diskret prisfunktion ägg 70.jpg]]
-Funktionen <math> y = 3\;{\color{Red} n} </math> med <math> {\color{Red} n} \, </math> <strong><span style="color:red"> = antal ägg </span></strong> är en <strong><span style="color:red">diskret</span></strong> funktion.
+&nbsp;  &nbsp; &nbsp;  &nbsp; Grafen till en diskret funktion ritas med <b><span style="color:red">separerade</span></b>
-I matematiken betyder <strong><span style="color:red">diskret</span></strong> åtskild, avgränsad eller separerad och är motsatsen till kontinuerlig. Heltalen bildar en diskret mängd därför att de är avgränsade från sina "grannar" på tallinjen med ett helsteg. Det finns inget heltal mellan 2 och 3 och inte heller mellan de andra heltalen. "Antal" är alltid heltal och därmed diskret. Samma gäller förstås för "antal ägg". Det finns inga halva eller bråkdel ägg.
+&nbsp;  &nbsp; &nbsp;  &nbsp; <b><span style="color:red">punkter</span></b> och inte med en genomdragen linje.
-Funktionen <math> y = 3\;{\color{Red} n} </math> är diskret därför att dess definitionsmängd: alla <math> {\color{Red} n} \geq 0\, </math> med <math> {\color{Red} n} \, </math> <strong><span style="color:red"> = antal ägg </span></strong> är en diskret mängd. Därför är dess graf ritad med separerade prickar och inte med en genomdragen linje. För att rita en diskret funktions graf måste man lyfta pennan minst en gång.
-== Exempel 2 Kontinuerlig funktion ==
+&nbsp;  &nbsp; &nbsp;  &nbsp; För att rita en diskret funktions graf måste man
-En annan torghandlare säljer ris för 30 kr per kilo.
+&nbsp;  &nbsp; &nbsp;  &nbsp; lyfta pennan.
+  </td>
+</tr>
+</table>
+<math> \quad\; y \, </math> är priset i kr. <math> \quad\; \color{Red} n \, </math> är antalet ägg.
-a) Ställ upp en funktion som beskriver priset <math> y \, </math> kr för <math> x \, </math> kilo.
+<math> y = 3\;{\color{Red} n} </math> är en <div class="smallBox"><b><span style="color:red">diskret funktion</span></b></div> &nbsp;&nbsp; därför att dess <b><span style="color:red">definitionsmängd</span></b> är en <div class="smallBox"><b><span style="color:red">diskret mängd</span></b></div> &nbsp;&nbsp; nämligen alla <b><span style="color:red"> heltal </span></b> <math> {\color{Red} n} \geq 0\, </math>.
+</big>
+</div>
-b) Rita grafen till funktionen i a).
-'''Lösning:'''
+<big>
+I matematiken betyder <b><span style="color:red">kontinuerlig</span></b> sammanhängande och är motsatsen till diskret.
-a) Av samma anledning som i [[1.5_Kontinuerliga_och_diskreta_funktioner#Exempel_1_Diskret_funktion|<strong><span style="color:blue">Exempel 1</span></strong>]] är prisfunktionen här:
+De rationella och reella talen är kontinuerliga mängder därför att mellan två sådana tal - hur nära varandra de än mår vara - finns alltid oändligt många andra tal.
-::<math> y = 30\;{\color{Red} x} </math>
+En mängd vätska t.ex. är kontinuerlig: Det finns halva eller alla möjliga bråkdelar av mängden.
+</big>
-b) Grafen till Funktionen <math> y = 30\;{\color{Red} x} </math> visar priset <math> y \, </math> som en funktion av <strong><span style="color:red">vikten</span></strong> <math> {\color{Red} x} \, </math>:
-[[Image: Kontinuerlig prisfunktion ris 70.jpg]]
+== <b><span style="color:#931136">Exempel 2 Kontinuerlig funktion</span></b> ==
+<div class="ovnC">
+<big>
+<table>
+<tr>
+  <td>
+En annan torghandlare säljer färskpressad
-Funktionen <math> y = 30\;{\color{Red} x} </math> med <math> {\color{Red} x} \, </math> <strong><span style="color:red"> = kg ris </span></strong> är en <strong><span style="color:red">kontinuerlig</span></strong> funktion, närmare bestämt är den kontinuerlig för alla <math> {\color{Red} x} \, </math>.
+granatäppeljuice för <math> \, 30 </math> kr per liter.
-I matematiken betyder <strong><span style="color:red">kontinuerlig</span></strong> sammanhängande och är motsatsen till diskret. De rationella och reella talen är kontinuerliga mängder därför att mellan två sådana tal - hur nära varandra de än mår vara - finns alltid oändligt många andra tal.
+Av samma anledning som i <b><span style="color:#931136">Exempel 1</span></b> är
-Funktionen <math> y = 30\;{\color{Red} x} </math> är kontinuerlig därför att dess definitionsmängd: alla <math> {\color{Red} x} \geq 0\, </math> med <math> {\color{Red} x} \, </math> <strong><span style="color:red"> = kg ris </span></strong> är en kontinuerlig mängd. Därför är dess graf ritad med en genomdragen linje. En kontinuerlig funktions graf kan man rita utan att lyfta pennan. T.ex. är alla [[1.1_Fördjupning_till_Polynom#Polynomfunktioner|<strong><span style="color:blue">polynomfunktioner</span></strong>]] kontinuerliga för alla <math> x \, </math>.
+prisfunktionen här:
-'''Anmärkning 1:''' I exemplet ovan har man försummat att ett riskorn väger ca. 0,02 g. Eftersom man inte kan dela ett riskorn kan man - rent teoretiskt - hävda att funktionen i exemplet också är diskret. Vikten växer nämligen inte kontinuerligt utan med ett diskret steg på 0,02 g. Och därmed växer även priset med ett diskret steg på 0,02 g * 3 ören/g = 0,06 ören. Men i praktiken kan man kanske förlåta denna försummelse. Genom att fundera vidare i dessa banor lämnar man matematiken och kommer in i filosofiska diskussioner. Ett annat intressant problem i detta sammanhang är: Är tiden diskret eller kontinuerlig? Inte sättet att mäta den utan tiden i sig. Vi har som vanligt i filosofin inget svar på denna fråga.
+<div class="smallBoxVariant"><math> y = 30\;{\color{Red} x} \, , \quad
+ {\rm där } \quad {\color{Red} x}\,= {\rm {\color{Red} {reellt\;tal}}\,.} </math>
+</div>
+<math> \quad\; y \, </math> är priset i kr. <math> \quad\;\;\; \color{Red} x \, </math> är mängden i liter.
-'''Anmärkning 2:''' I verkligheten finns det - exakt talat - inga kontinuerliga mängder, vilket visar betydelsen av diskreta funktioner. Kontinuitet är en matematisk abstraktion som endast förekommer i talmängder eller andra matematiska objekt. Kontinuerliga funktioner är matematiska modeller som man i regel använder för att beskriva verkligheten. Men i vissa fall föredrar man diskreta modeller. Sådana modeller studeras i en speciell disciplin av matematiken som heter [http://sv.wikipedia.org/wiki/Diskret_matematik <strong><span style="color:red">Diskret matematik</span></strong>].
+<math> y = 30\;{\color{Red} x} </math> är en <div class="smallBox"><b><span style="color:red">kontinuerlig funktion</span></b></div>
+</td>
+  <td> &nbsp;  &nbsp; &nbsp;  &nbsp; [[Image: Kontinuerlig_prisfunktion_ris.jpg]]</td>
+  <td> &nbsp;  &nbsp; &nbsp;  &nbsp; Grafen till Funktionen <math> y = 30\;{\color{Red} x} </math> visar priset <math> y \, </math>
+&nbsp;  &nbsp; &nbsp;  &nbsp; som en funktion av <b><span style="color:red">mängden</span></b> <math> {\color{Red} x} </math> (i liter).
-== Exempel 3 Fibonaccis problem ==
-Ett exempel på problem som med fördel kan modelleras med diskreta funktioner är följande uppgift som den italienske matematikern [http://www.maths.surrey.ac.uk/hosted-sites/R.Knott/Fibonacci/fibBio.html <strong><span style="color:blue">Leonardo Pisano Fibonacci</span></strong>] år 1202 formulerade i sin bok [http://liberabaci.blogspot.se/ <strong><span style="color:blue">Liber abaci</span></strong>] (Boken om räknekonsten). [http://www.math.fau.edu/MathCircle_at_FAU/MC130713Problems.pdf <strong><span style="color:blue">Fibonaccis problem</span></strong>] handlar om kaniners fortplantning:
-[[Image: Fibonacci problem 60.jpg]]
-Om vi följer uppgiftens lydelse och räknar fram de första månaderna får vi följande tabell:
-::::::{| class="wikitable"
-|-
-! Antal månader || Antal kaninpar
-|-
-| align=center| <math> 1\, </math> ||align=center| <math> 1\, </math>
-|-
-| align=center| <math> 2\, </math> ||align=center| <math> 1\, </math>
-|-
-| align=center| <math> 3\, </math> ||align=center| <math> 2\, </math>
-|-
-| align=center| <math> 4\, </math> ||align=center| <math> 3\, </math>
-|-
-| align=center| <math> 5\, </math> ||align=center| <math> 5\, </math>
-|-
-| align=center| <math> 6\, </math> ||align=center| <math> 8\, </math>
-|-
-| align=center| <math> 7\, </math> ||align=center| <math> 13\, </math>
-|-
-| align=center| <math> 8\, </math> ||align=center| <math> 21\, </math>
-|-
-| align=center| <math> \cdots </math> ||align=center| <math> \cdots </math>
-|}
-I den andra kolumnen av tabellen står de s.k. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Fibonaccital <strong><span style="color:red">fibonaccitalen</span></strong>]. Så här uppstår de enligt uppgiftens inledande lydelse:
-De två första månaderna finns det 1 kaninpar. De föder sitt första barnpar först efter 2 månader dvs i månad nr 3, varför det finns 2 kaninpar i månad 3. I månad 4 föder det första paret sitt andra barnpar, varför det finns 3 par i månad 4. I månad 5 föder det första paret sitt tredje barnpar, men även deras första barnpar föder ett nytt par, eftersom det har gått 2 månader sedan deras födelse. Därför finns det 5 par i månad 5. Osv. <math> \cdots </math>
+&nbsp;  &nbsp; &nbsp;  &nbsp; Grafen till en kontinuerlig funktion ritas med en
-Praktiskt taget blir det allt svårare att hålla reda på antalet kaninpar när antalet månader växer. Man måste kanske rita någon sorts diagram och anteckna allt från månad till månad. En utväg ur dilemmat vore att upptäcka ett mönster, en struktur, t.ex. ett samband mellan antal månader och kaninpar, en slags laglighet i bildandet av fibonaccitalen som kan beskrivas i form av en <strong><span style="color:red">funktion</span></strong>.
+&nbsp;  &nbsp; &nbsp;  &nbsp; <b><span style="color:red">genomdragen linje</span></b> och inte med separerade punkter.
-Undersöker man tabellen noga kan man se följande enkelt mönster:
-----
+&nbsp;  &nbsp; &nbsp;  &nbsp; En kontinuerlig funktions graf kan man rita
-'''Mönster:''':
-::::<big>Summan av två på varandra följande fibonaccital ger nästa fibonaccital</big>.
-----
+&nbsp;  &nbsp; &nbsp;  &nbsp; utan att lyfta pennan.
+  </td>
+</tr>
+</table>
+därför att dess <b><span style="color:red">definitionsmängd</span></b> är en <div class="smallBox"><b><span style="color:red">kontinuerlig mängd</span></b></div>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;nämligen alla <b><span style="color:red"> reella tal</span></b> <math> {\color{Red} x} \geq 0\, </math>.
+</big>
+</div>
+<div class="tolv"> <!-- tolv2 -->
+Kontinuerliga funktioner används ofta som matematiska modeller för att beskriva verkligheten. Men i vissa fall föredrar man diskreta modeller som studeras i en speciell disciplin
-=== Fibonaccis funktion ===
+som heter [http://sv.wikipedia.org/wiki/Diskret_matematik <b><span style="color:blue">Diskret matematik</span></b>]. Talteori, mängdlära  och kombinatorik är typiska ämnen i Diskret matematik som behandlas i Matte 5.
+</div>
-För att beskriva detta mönster inför vi beteckningarna:
-::::<math> n\, = \, </math>  Antalet månader
+== <b><span style="color:#931136">[[Fibonaccis talföljd|<span style="color:blue">Exempel 3 Fibonaccis talföljd</span>]] </span></b> ==
-::::<math> F(n)\, = \, </math>  Antalet kaninpar i månaden <math> n\, </math>
+<br>
-De första två fibonaccitalen tar vi från tabellen ovan: <math> 1\, </math> och <math> 1\, </math>. Resten är en ren översättning av mönstrets svenska till matematiskt språk som ger oss <strong><span style="color:red">Fibonaccis funktion</span></strong>:
-::::<math>  F(n) \, = \, \begin{cases} 1                 & \mbox{om } n = 1                                    \\
-                 & \mbox{om } n = 2 \qquad\qquad n \quad\mbox{heltal}  \\
-                                       F(n-1) + F(n-2)   & \mbox{om } n = 3,\,4,\,5,\,\cdots
-                         \end{cases}
-    </math>
-Så här brukar man skriva för att för en och samma funktion definiera olika funktionsuttryck i olika delar av dess definitionsmängd. Kanske blir det enklare att förstå den om den skrivs på följande förenklat sätt:
-::::<math>\begin{align}  F(1) & = 1  \\
-                         F(2) & = 1   \\
-                         F(n) & = F(n-1) + F(n-2) \qquad \mbox{om } n = 3,\,4,\,5,\,\cdots
-          \end{align}</math>
-Formeln ovan definierar en <strong><span style="color:red">diskret funktion</span></strong> eftersom <math> n\, = \, </math> antalet kaninpar är heltal. Den kallas [http://www.wolframalpha.com/input/?i=fibonacci+function <strong><span style="color:red">Fibonaccis funktion</span></strong>].
-De första raderna i definitionen ovan säger att de första två fibonaccitalen är 1 och 1. Den andra raden säger att det n-te fibonaccitalet är summan av de två föregående, vilket är bara en annan formulering av samma mönster vi upptäckte i tabellen.
-Med formeln ovan beräknas de 12 första fibonaccitalen till (läs radvis):
+== <b><span style="color:#931136">Internetlänkar</span></b> ==
-[[Image: De första 12 Fibonaccitalen 60.jpg]]
+http://www.youtube.com/watch?v=SKRjz2aTqCY
-Som man ser växer fibonaccitalen, dvs ökar kaninpopulationen, ganska fort. Nu kan vi äntligen besvara den inledande frågan: Det kommer att finnas <math> 144 \, </math> kaninpar om ett år.
+http://www.youtube.com/watch?v=cvnG0YWPLjQ
+http://www.sigma8.se/dokument/TabyFriskola_Amnesrapport_OK_2012.pdf
-=== Grafen ===
+http://www03.edu.fi/svenska/oppimateriaalit/arkimatematiikkaa/fibona.html
-Så här ser grafen till Fibonaccis funktion för de 12 första fibonaccitalen ut. Antalet kaninpar <math> F(n) \, </math> har ritats på den vertikala och Antalet månader <math> n \, </math> på den horisontella  axeln:
+http://paranormal.se/topic/det_gyllene_snittet.html
-[[Image: Fibonacci 70.jpg]]
+http://www.math.fau.edu/MathCircle_at_FAU/MC130713Problems.pdf
-Som man ser är Fibonaccis funktion <math> F({\color{Red} n}) \, </math> en <strong><span style="color:red">diskret funktion</span></strong> därför att dess definitionsmängd - bestående av alla <math> {\color{Red} n} \, </math> - är heltal.
-En intressant egenskap av Fibonaccis funktion är att den är <strong><span style="color:red">rekursiv</span></strong>, vilket betyder att den anropar sig själv, fast med olika argument, när den beräknas. För att se detta titta på [[1.5_Kontinuerliga_och_diskreta_funktioner#Fibonaccis_funktion|<strong><span style="color:blue">Fibonaccis funktion</span></strong>]]: I en vanlig funktion står <math> F(n) \, </math> vänster om likhetstecknet och den oberoende variabeln <math> n \, </math> höger om likhetstecknet. Men här står <math> F(n) \, </math> på båda sidor likhetstecknet, fast för olika månader (= argument). För att beräkna ett fibonaccital måste man känna till de två föregående. Men eftersom vi har de två första <math> F(1) = 1 \, </math> och <math> F(2) = 1 \, </math>, s.k. <strong><span style="color:red">startvärden</span></strong>, kan vi beräkna alla andra successivt dvs rekursivt utgående från dessa startvärden. Att <math> F(n) \, </math> anropas på båda sidor likhetstecknet är just den rekursiva egenskapen. Därför kallas Fibonaccis formel även <strong><span style="color:red">Fibonaccis rekursionsformel</span></strong>.
-För ett intressant samband mellan fibonaccitalen och det s.k. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Gyllene_snittet <strong><span style="color:blue">gyllene snittet</span></strong>] se [[1.5_Övningar_till_Kontinuerliga_och_diskreta_funktioner#.C3.96vning_6|<strong><span style="color:blue">övning 6</span></strong>]].
-== Internetlänkar ==
-:
+[[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2021 [https://www.techpages.se <b><span style="color:blue">TechPages AB</span></b>]. All Rights Reserved.
-[[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2011-2014 Taifun Alishenas. All Rights Reserved.