Skillnad mellan versioner av "3.2 Lokala maxima och minima"
Från Mathonline
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
| (47 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| + | __NOTOC__ | ||
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | ||
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | | | style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | | ||
| − | {{Not selected tab|[[2. | + | {{Not selected tab|[[2.6 Derivatan av exponentialfunktioner| << Förra demoavsnitt]]}} |
{{Selected tab|[[3.2 Lokala maxima och minima|Genomgång]]}} | {{Selected tab|[[3.2 Lokala maxima och minima|Genomgång]]}} | ||
{{Not selected tab|[[Dessa övningar ingår inte i demon.|Övningar]]}} | {{Not selected tab|[[Dessa övningar ingår inte i demon.|Övningar]]}} | ||
| − | {{Not selected tab|[[3.3 Terasspunkter|Nästa avsnitt | + | {{Not selected tab|[[3.3 Terasspunkter|Nästa avsnitt >> ]]}} |
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"| | | style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"| | ||
|} | |} | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
<big> | <big> | ||
| − | + | <table> | |
| + | <tr> | ||
| + | <td>[[Media: Lektion 23 Lokala max & min I Rutaa.pdf|<small><b><span style="color:blue">Lektion 23 Lokala maxima och minima I</span></b></small>]] | ||
| − | + | [[Media: Lektion 24 Lokala max & min II Rutaa.pdf|<small><b><span style="color:blue">Lektion 24 Lokala maxima och minima II</span></b></small>]] | |
| − | < | + | <i>Lokala maxima</i> och <i>minima</i> är punkter som har största |
| − | + | ||
| − | + | resp. minsta funktionsvärden i sin <b><span style="color:red">närmaste omgivning</span></b>. | |
| − | </ | + | |
| + | Med <i>maxima</i> och <i>minima</i> menas i detta kapitel alltid | ||
| − | + | <b><span style="color:red">lokala</span></b> maxima och minima. | |
| − | + | [[3.4_Kurvkonstruktioner#Globala_maxima_och_minima_.5C.28-.5C.29_en_funktions_st.C3.B6rsta_och_minsta_v.C3.A4rden|<b><span style="color:blue">Globala</span></b>]] maxima och minima behandlas senare. | |
| − | < | + | Se även [[3.2_Lokala_maxima_och_minima#Begreppsf.C3.B6rklaringar|<b><span style="color:blue">Begreppsförklaringar</span></b>]]. |
| − | <math> | + | </td> |
| + | <td><math> \quad </math></td> | ||
| + | <td>[[Image: Maxima_minima_110.jpg]]</td> | ||
| + | </tr> | ||
| + | </table> | ||
| + | <div class="ovnE"> | ||
| + | För att avgöra vilka <b><span style="color:red">nollställen av derivatan</span></b> som är funktionens maxima och | ||
| − | <math> | + | vilka som är minima <math> \ldots \, </math>, undersöker man <b><span style="color:red">derivatans teckenbyte</span></b> i nollställena. |
| − | + | ||
| − | + | ||
</div> | </div> | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
<table> | <table> | ||
| − | <tr> | + | <tr> <td>Det finns två metoder för att göra denna undersökning: |
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | |||
| − | + | </td> | |
| + | <td> | ||
| + | :* <b><span style="color:#931136">Teckenstudie</span></b> som vi börjar med, | ||
| − | | + | :* [[3.2_Lokala_maxima_och_minima#Andraderivata|<b><span style="color:#931136">Andraderivatan</span></b>]] som tas upp längre fram. |
| − | + | </td> | |
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
</tr> | </tr> | ||
</table> | </table> | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
==== <b><span style="color:#931136">Regler om max/min med teckenstudie</span></b> ==== | ==== <b><span style="color:#931136">Regler om max/min med teckenstudie</span></b> ==== | ||
<div class="border-divblue"> | <div class="border-divblue"> | ||
| − | <math> f\,'(a) \, = \, 0 \; </math> och <math> \; f\,'(x) \; </math> byter tecken från <math> \, + \, </math> till <math> \, - \, </math> | + | <math> f\,'(a) \, = \, 0 \; </math> och <math> \; f\,'(x) \; </math> byter tecken från <math> \, + \, </math> till <math> \, - \, </math> i <math> \, x = a \qquad \Longrightarrow \qquad f(x) \, </math> har ett <b><span style="color:red">maximum</span></b> i <math> \, x = a \, </math>. |
| − | + | <br><br> | |
| − | <math> f\,'(a) \, = \, 0 \; </math> och <math> \; f\,'(x) \; </math> byter tecken från <math> \, - \, </math> till <math> \, + \, </math> | + | <math> f\,'(a) \, = \, 0 \; </math> och <math> \; f\,'(x) \; </math> byter tecken från <math> \, - \, </math> till <math> \, + \, </math> i <math> \, x = a \qquad \Longrightarrow \qquad f(x) \, </math> har ett <b><span style="color:red">minimum</span></b> i <math> \, x = a \, </math>. |
| + | ---- | ||
| + | <math> f\,'(a) \, = \, 0 \; </math> och <math> \; f\,'(x) \; </math> <b><span style="color:red">byter inte tecken</span></b> i <math> \, x = a \quad \Longrightarrow \quad f(x) \, </math> har en <b><span style="color:red">terasspunkt</span></b> i <math> \, x = a </math>, se [[3.3_Terasspunkter#Regeln_om_terasspunkt_med_teckenstudie|<b><span style="color:blue">nästa avsnitt</span></b>]]. | ||
</div> | </div> | ||
| − | ==== <b><span style="color:#931136"> | + | ==== <b><span style="color:#931136">Teckenstudie:</span></b> ==== |
<table> | <table> | ||
<tr> | <tr> | ||
| − | <td><math> \ | + | <td><math> \;\; </math></td> |
| − | <td><math> | + | <td>Ex.: Teckentabell från [[3.1_Växande_och_avtagande#Exempel_3_F.C3.B6retagsvinst|förra avsnitt]] <math>-</math> <b><span style="color:red">utvidgad</span></b>: |
| − | + | ||
| − | + | ||
<table RULES="ALL" class="spaced-table" style="margin-left:5px;"> | <table RULES="ALL" class="spaced-table" style="margin-left:5px;"> | ||
<tr> | <tr> | ||
<td><math>x</math></td> | <td><math>x</math></td> | ||
| − | <td> </td> | + | <td><math></math></td> |
<td><math>2</math></td> | <td><math>2</math></td> | ||
| − | <td> </td> | + | <td><math></math></td> |
<td><math>4</math></td> | <td><math>4</math></td> | ||
| − | <td> </td> | + | <td><math></math></td> |
</tr> | </tr> | ||
<tr> | <tr> | ||
| Rad 162: | Rad 86: | ||
<tr> | <tr> | ||
<td><math> \,f(x) </math></td> | <td><math> \,f(x) </math></td> | ||
| − | <td> < | + | <td> <b><big><big>↘</big></big></b> </td> |
| − | <td> < | + | <td> <b><span style="color:red">Min</span></b> </td> |
| − | <td> < | + | <td> <b><big><big>↗</big></big></b> </td> |
| − | <td> < | + | <td> <b><span style="color:red">Max</span></b> </td> |
| − | <td> < | + | <td> <b><big><big>↘</big></big></b> </td> |
</tr> | </tr> | ||
| − | </table></td> | + | </table> |
| + | Både teckentabellen och graferna visar<span style="color:black">:</span> | ||
| + | |||
| + | <math> f\,'(2) = 0 </math> och <math> f\,'(x) \, </math> byter tecken i <math> \, x = 2 \, </math> från | ||
| + | |||
| + | <math> - \, </math> (under <math> x</math>-axeln) till <math> \, + \, </math> (över <math> x</math>-axeln). Av regeln | ||
| + | |||
| + | ovan följer<span style="color:black">:</span> <math> f(x) </math> har ett minimum i <math> x = 2 </math>. | ||
| + | |||
| + | Eller<span style="color:black">:</span> <math> f(x) </math> avtar till vänster om och växer till höger | ||
| + | |||
| + | om <math> x = 2 </math>. Därför är <math> x = 2 </math> ett minimum. | ||
| + | </td> | ||
| + | <td><math> \quad </math></td> | ||
| + | <td>[[Image: Regler maxmin 2a deriv1.jpg]]</td> | ||
</tr> | </tr> | ||
</table> | </table> | ||
| − | + | <math> f\,'(4) = 0 \, </math> och funktionens graf visar att <math> \, f(x) \, </math> växer till vänster om och avtar till höger om <math> \, x = 4 </math>. Därför måste <math> \, x = 4 \, </math> vara ett maximum. | |
| − | + | Både teckentabellen och derivatans graf visar att <math> \, f\,'(x) \, </math> byter tecken i <math> \, x = 4 \, </math> från <math> \, + \, </math> (över <math> x</math>-axeln) till <math> \, - \, </math> (under <math> x</math>-axeln). Regeln<span style="color:black">:</span> <math> f(x) </math> har ett maximum i <math> \, x = 4 </math>. | |
| − | + | <div class="border-divblue"> | |
| + | <b><span style="color:red">OBS!</span></b> <math> \quad </math> Teckenstudien måste genomföras i en <b><span style="color:red">tillräckligt liten omgivning av</span></b> <math> \, {\color{Red} a} </math>, så nära <math> \, a \, </math> som möjligt. | ||
| + | |||
| + | Hur stor en <i>tillräckligt liten omgivning av</i><math> \, a \,</math> kan vara, beror på den aktuella funktionen <math> \, f(x)</math>:s egenskaper. | ||
| + | </div> | ||
| − | |||
| − | + | Vilka felaktiga slutsatser man kan dra av en alltför grov teckenstudie visas i lösningen till [[3.4_Övningar_till_Kurvkonstruktioner#.C3.96vning_7|<b><span style="color:blue">3.4 övning 7a</span></b>]]. | |
| + | En fullständig undersökning av ett exempel med teckenstudie följer: | ||
| − | |||
<div class="ovnE"><small> | <div class="ovnE"><small> | ||
==== <b><span style="color:#931136">Exempel 1 Vinternattens kallaste tidpunkt med teckenstudie</span></b> ==== | ==== <b><span style="color:#931136">Exempel 1 Vinternattens kallaste tidpunkt med teckenstudie</span></b> ==== | ||
| Rad 204: | Rad 145: | ||
'''Lösning med teckenstudie:''' | '''Lösning med teckenstudie:''' | ||
| − | + | [[3.2_Lokala_maxima_och_minima#Regler_om_max.2Fmin_med_teckenstudie|<b><span style="color:blue">Reglerna om max/min med teckenstudie</span></b>]] kräver derivatans nollställen. Därför sätter vi derivatan till <math> \, 0 \, </math> och beräknar <math> \, x </math>: | |
| − | + | ::::<math>\begin{array}{rcrcl} f'(x) & = & 0,48\,x - 2,4 & = & 0 \\ | |
| − | + | & & 0,48\,x & = & 2,4 \\ | |
| − | ::<math> f(x) = 0, | + | & & x & = & \displaystyle {2,4 \over 0,48} \quad = \quad 5 |
| − | + | \end{array}</math> | |
| − | + | För att avgöra om <math> \, x = 5 \, </math> är maximi- eller minimipunkt genomförs en teckenstudie: | |
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | För att avgöra om <math> \, x = 5 \, </math> är maximi- eller minimipunkt | + | |
| − | Vi väljer t.ex. punkterna <math> \, x = 4,9 \, </math> och <math> \, x = 5,1 \, </math> | + | Vi väljer t.ex. punkterna <math> \, x = 4,9 \, </math> och <math> \, x = 5,1 \, </math> och bestämmer derivatans tecken i dessa punkter: |
<table> | <table> | ||
<tr> | <tr> | ||
| Rad 239: | Rad 176: | ||
<tr> | <tr> | ||
<td><math> \,f(x) </math></td> | <td><math> \,f(x) </math></td> | ||
| − | <td> < | + | <td> <b><big><big>↘</big></big></b> </td> |
| − | <td> < | + | <td> <b><span style="color:red">Min</span></b> </td> |
| − | <td> < | + | <td> <b><big><big>↗</big></big></b> </td> |
</tr> | </tr> | ||
</table> | </table> | ||
| Rad 247: | Rad 184: | ||
</tr> | </tr> | ||
</table> | </table> | ||
| − | Dessa resultat är infogade i teckentabellen till höger och visar att <math> \, f(x)\, </math> antar ett < | + | Dessa resultat är infogade i teckentabellen till höger och visar att <math> \, f(x)\, </math> antar ett <b><span style="color:red">minimum</span></b> i <math> \; \boxed{x_{min} \, = \, 5} \; </math>, |
| − | därför att <math> \, f\,'(5) = 0 </math> och derivatan byter tecken från <math>-</math> till <math> + </math> kring <math> \, 5 -</math> allt enligt [[3.2_Lokala_maxima_och_minima#Regler_om_max.2Fmin_med_teckenstudie|< | + | därför att <math> \, f\,'(5) = 0 </math> och derivatan byter tecken från <math>-</math> till <math> + </math> kring <math> \, 5 -</math> allt enligt [[3.2_Lokala_maxima_och_minima#Regler_om_max.2Fmin_med_teckenstudie|<b><span style="color:blue">reglerna</span></b>]] ovan. |
Därför inträffar nattens kallaste tidpunkt kl <math> \, 5 </math>. | Därför inträffar nattens kallaste tidpunkt kl <math> \, 5 </math>. | ||
| Rad 255: | Rad 192: | ||
| − | + | En alternativ metod för att skilja mellan funktionens maxima och minima är andraderivatan. | |
| − | + | Till skillnad från teckenstudie som klarar sig med första derivatan, måste vi derivera här två gånger. | |
| − | + | En fördel med metoden med andraderivatan är dock att den kräver mindre räkning. | |
| − | | + | ==== <b><span style="color:#931136">Andraderivata</span></b> ==== |
| + | |||
| + | <div class="border-divblue"> | ||
| + | Med andraderivata menas <b><span style="color:red">derivatans derivata</span></b> som betecknas med <math> \, f\,''(x) \, </math> och läses <math> \; {\rm "}\!f \; {\rm biss\;av\; } x\,{\rm"} \, </math>. | ||
| + | |||
| + | Man får andraderivatan genom att derivera derivatans funktion en gång till enligt deriveringsreglerna. | ||
| + | </div> | ||
| + | |||
| + | |||
| + | Det är <b><span style="color:red">derivatans nollställen</span></b> och <b><span style="color:red">andraderivatans tecken</span></b> i derivatans nollställen som avgör om en funktion har maxima eller minima: | ||
| + | |||
| + | ==== <b><span style="color:#931136">Regler om max/min med andraderivatan</span></b> ==== | ||
| + | |||
| + | <div class="border-divblue"> | ||
| + | <math> f\,'(a) \, {\bf {\color{Red} =}} \, 0 \; </math> och <math> \; f\,''(a) \, {\bf {\color{Red} <}} \, 0 \quad \Longrightarrow \quad </math> Funktionen <math> \; y = f(x) \; </math> har ett <b><span style="color:red">maximum</span></b> i <math> \; x = a \; </math>. | ||
| + | |||
| + | <math> f\,'(a) \, {\bf {\color{Red} =}} \, 0 \; </math> och <math> \; f\,''(a) \, {\bf {\color{Red} >}} \, 0 \quad \Longrightarrow \quad </math> Funktionen <math> \; y = f(x) \; </math> har ett <b><span style="color:red">minimum</span></b> i <math> \; x = a \; </math>. | ||
| + | ---- | ||
| + | Om <math> \, f\,'(a) = f\,''(a) = 0 \, </math> kan endast en korrekt [[3.2_Lokala_maxima_och_minima#Regler_om_max.2Fmin_med_teckenstudie|<b><span style="color:blue">teckenstudie</span></b>]] eller [[3.3_Terasspunkter|<b><span style="color:blue"><math> \, f\,'''(a) \, </math></span></b>]] avgöra saken.<br> | ||
| + | </div> | ||
| + | |||
| + | |||
| + | <math> {\rm {\color{Red} {OBS!\quad Vanligt\,fel:}}} \quad\; f\,'(a) = f\,''(a) = 0 \quad \Longrightarrow \quad f(x) \; </math> har varken maximum eller minimum i <math> \; x = a </math>. | ||
| + | |||
| + | <math> \qquad\quad\;\, {\rm Rätt:} \qquad\quad\;\, </math> Ingen utsaga kan göras om hur <math> \, f(x) \, </math> beter sig i <math> \, x = a \, </math> endast pga <math> \, f\,'(a) = f\,''(a) = 0 </math>. | ||
| + | |||
| + | <math> \qquad\quad\; </math> Med andra ord<span style="color:black">:</span> <math> \, f(x) \, </math> kan ha ett maximum eller ett minimum i <math> \, x = a </math>, även om <math> \, f\,'(a) = f\,''(a) = 0 </math>, se [[3.4_Övningar_till_Kurvkonstruktioner#.C3.96vning_6|<b><span style="color:blue">3.4 övning 6</span></b>]]. | ||
| + | |||
| + | ==== <b><span style="color:#931136">Förklaring:</span></b> ==== | ||
| + | |||
| + | :[[Image: Regler maxmin 2a deriv1.jpg]][[Image: Regler maxmin 2a deriv2a.jpg]] | ||
| + | |||
| + | '''Bilden till vänster''' visar att funktionen har ett minimum i <math> \, x = 2 \, </math> och ett maximum i <math> \, x = 4 </math>. | ||
| + | |||
| + | '''Bilden i mitten''' visar att derivatan har nollställen i dessa punkter. I <math> \, x = 2 \, </math> går derivatan från <math> \, - \, </math> (under <math> x</math>-axeln) till <math> \, + \, </math> (över <math> x</math>-axeln), dvs derivatan är växande. I <math> \, x = 4 \, </math> går derivatan från <math> \, + \, </math> (över <math> x</math>-axeln) till <math> \, - \, </math> (uner <math> x</math>-axeln), dvs derivatan är avtagande. | ||
| + | |||
| + | '''Bilden till höger''' visar att andraderivatan i <math> \, x = 2 </math>, där derivatan växer, är positiv, vilket enligt regeln ovan innebär ett minimum för <math> \, f(x) </math>. Detta bekräftas av funktionens graf till vänster. I <math> \, x = 4 </math>, där derivatan avtar, är andraderivatan negativ, enligt regeln ett maximum. Även detta ser man i funktionens graf. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | För att demonstrera regeln ovan tar vi samma [[3.2_Lokala_maxima_och_minima#Exempel_1_Vinternattens_kallaste_tidpunkt_med_teckenstudie|<b><span style="color:blue">exempel</span></b>]] som behandlades tidigare, bibehåller frågeställningen, men byter lösningsmetod: | ||
| + | <div class="ovnE"><small> | ||
| + | ==== <b><span style="color:#931136">Exempel 1 Vinternattens kallaste tidpunkt med andraderivatan</span></b> ==== | ||
| + | <table> | ||
| + | <tr> | ||
| + | <td>[[Image: Ex 1 Temp Vinternatt.jpg]]</td> | ||
| + | <td> Under en vinternatt varierar temperaturen enligt funktionen | ||
| + | |||
| + | ::::<math> y \, = \, f(x) \, = \, 0,24\,x^2\,-\,2,4\,x\,+\,7 </math> | ||
| + | |||
| + | där <math> y \;\, = </math> temperaturen i grader Celsius och | ||
| + | |||
| + | <math> x \;\, = </math> tiden i timmar efter midnatt | ||
| + | |||
| + | Funktionen <math>\, f(x)</math>:s definitionsmängd<span style="color:black">:</span> <math> \quad 0 \leq x \leq 8 </math> | ||
| + | |||
| + | a) Ställ upp första- och andraderivatan. | ||
| + | |||
| + | Rita graferna till <math> \,f(x) </math>, <math> \,f\,'(x) </math> och <math> \,f\,''(x) </math> i separata koordinatsystem. | ||
| + | |||
| + | b) Bestäm nattens kallaste tidpunkt med andraderivatan. | ||
| + | |||
| + | c) Bestäm nattens lägsta temperatur.</td> | ||
| + | </tr> | ||
| + | </table> | ||
| + | </small></div> | ||
| + | |||
| + | |||
| + | <div class="ovnE"><small> | ||
| + | '''Lösning med andraderivatan:''' | ||
| + | |||
| + | a) <math> f(x) \, = \, 0,24\,x^2 - 2,4\,x + 7 \qquad\qquad\qquad\quad\;\; f\,'(x) \, = \, 0,48\,x - 2,4 \qquad\qquad\qquad\qquad\quad\; f\,''(x) \, = \, 0,48 </math> | ||
| + | |||
| + | [[Image: Ex 1 Vinternatt Funktionen.jpg]] [[Image: Ex 1 Vinternatt Derivatana.jpg]] [[Image: Ex 1 Vinternatt Andraderivatan.jpg]] | ||
| + | |||
| + | |||
| + | b) [[3.2_Lokala_maxima_och_minima#Regler_om_max.2Fmin_med_andraderivatan|<b><span style="color:blue">Reglerna om max/min med andraderivatan</span></b>]] kräver derivatans nollställe. Vi tar över <math> \, x = 5 \, </math> från '''Lösning med teckenstudie''' och bekräftar<span style="color:black">:</span> | ||
| + | |||
| + | ::::<math> f(x) = 0,24\,x^2 - 2,4\,x + 7 </math> | ||
| + | |||
| + | ::::<math> f'(x) = 0,48\,x - 2,4 </math> | ||
| + | |||
| + | ::::<math> f' (5) = 0,48\cdot 5 - 2,4 = 0 </math> | ||
| + | |||
| + | Derivatan blir <math> \, 0 \, </math> för <math> \, x = 5 </math>. För att avgöra om <math> \, x = 5 \, </math> är ett maximum eller ett minimum kräver regeln andraderivatans tecken. | ||
| + | |||
| + | Därför sätter vi <math> \, x = 5 \, </math> in i andraderivatan och kollar om den blir positiv eller negativ<span style="color:black">:</span> | ||
| + | ::::<math> f\,''(x) \, = \, 0,48 </math> | ||
| + | |||
| + | ::::<math> f\,''(5) = 0,48 \,>\, 0 </math> | ||
| + | |||
| + | Andraderivatan är positiv (konstant) för alla <math> x \, </math> och därmed även för <math> x = 5 \, </math>. Därav följer att <math> \, f(x) \, </math> har ett <b><span style="color:red">minimum</span></b> i <math> \; \boxed{x_{min} \, = \, 5} \; </math>. | ||
| + | |||
| + | Alltså är nattens kallaste tidpunkt kl <math> \, 5 \, </math>. | ||
| + | |||
| + | c) Temperaturen vid kl <math> \, 5 \, </math> är: | ||
| + | |||
| + | ::::<math> f(x_{min}) = f(5) = 0,24 \cdot 5^2 - 2,4 \cdot 5 + 7 = 1 </math> | ||
| + | |||
| + | Alltså är nattens lägsta temperatur <math> \, 1 \, </math> grad Celsius. | ||
| + | </small></div> | ||
| + | |||
| + | |||
| + | <big>'''Sammanfattning:'''</big> | ||
| + | |||
| + | <div class="border-divblue"> | ||
| + | Gemensamt för alla maxima och minima är att <b><span style="color:red">derivatan där är <math> \, 0 </math></span></b>, därför att tangenten har lutningen <math> \, 0 \, </math>. | ||
| + | |||
| + | Genom att bilda derivatan, sätta den till <math> \, 0 \, </math> och beräkna <math> \, x </math>, hittar vi maximi- och minimipunkternas <math> \, x</math>-koordinater. | ||
| + | |||
| + | För att skilja mellan maximi- och minimipunkter måste man undersöka <b><span style="color:red">derivatans teckenbyte</span></b> i nollställena. | ||
| + | |||
| + | Detta gör man antingen med [[3.2_Lokala_maxima_och_minima#Regler_om_max.2Fmin_med_andraderivatan|<b><span style="color:blue">andraderivatan</span></b>]] eller med [[3.2_Lokala_maxima_och_minima#Regler_om_max.2Fmin_med_teckenstudie|<b><span style="color:blue">teckenstudie</span></b>]]. Andraderivatan kräver mindre räkning. | ||
| + | </div> | ||
| Rad 267: | Rad 316: | ||
==== <b><span style="color:#931136">Exempel 2 Maximal företagsvinst</span></b> ==== | ==== <b><span style="color:#931136">Exempel 2 Maximal företagsvinst</span></b> ==== | ||
| − | Vi återgår till [[Detta avsnitt ingår inte i demon.|< | + | Vi återgår till [[Detta avsnitt ingår inte i demon.|<b><span style="color:blue">Exempel 3</span></b>]] i förra avsnitt, men byter frågeställning: |
Efter statistiska observationer har man kommit fram till att ett företags vinst kan beräknas enligt funktionen: | Efter statistiska observationer har man kommit fram till att ett företags vinst kan beräknas enligt funktionen: | ||
| Rad 279: | Rad 328: | ||
'''a)''' Ställ upp första- och andraderivatan. Rita graferna till <math> \,V(t) </math>, <math> \,V\,'(t) </math> och <math> \,V\,''(t) </math> i separata koordinatsystem. | '''a)''' Ställ upp första- och andraderivatan. Rita graferna till <math> \,V(t) </math>, <math> \,V\,'(t) </math> och <math> \,V\,''(t) </math> i separata koordinatsystem. | ||
| − | '''b)''' När har företaget maximal vinst? Denna uppgift ska lösas både med | + | '''b)''' När har företaget maximal vinst? Denna uppgift ska lösas algebraiskt, både med andraderivata och teckenstudie. |
'''c)''' Hur stor är företagets maximala vinst? | '''c)''' Hur stor är företagets maximala vinst? | ||
| − | |||
| − | |||
</small></div> | </small></div> | ||
| Rad 303: | Rad 350: | ||
\end{array}</math> | \end{array}</math> | ||
| − | :2:a gradsekvationen kan enkelt och snabbt lösas med [[Detta avsnitt ingår inte i demon.|< | + | :2:a gradsekvationen kan enkelt och snabbt lösas med [[Detta avsnitt ingår inte i demon.|<b><span style="color:blue">Vieta</span></b>]]: |
:::::::<math> \begin{array}{rcl} t_1 \cdot t_2 & = & 8 \\ | :::::::<math> \begin{array}{rcl} t_1 \cdot t_2 & = & 8 \\ | ||
| Rad 322: | Rad 369: | ||
| − | '''b) forts. med | + | '''b) forts. med andraderivata:''' |
| − | :[[3.2_Lokala_maxima_och_minima#Regler_om_max.2Fmin_med_andraderivatan|< | + | :[[3.2_Lokala_maxima_och_minima#Regler_om_max.2Fmin_med_andraderivatan|<b><span style="color:blue">Reglerna om max/min med andraderivatan</span></b>]] tillämpas på derivatans båda nollställen. |
:<b>Nollställe 1:</b> <math> \; t_1 = 2 \quad \; </math> | :<b>Nollställe 1:</b> <math> \; t_1 = 2 \quad \; </math> | ||
| Rad 334: | Rad 381: | ||
::<math> V\,''(2) \, = \, -18\cdot 2 + 54 = 18 > 0 </math> | ::<math> V\,''(2) \, = \, -18\cdot 2 + 54 = 18 > 0 </math> | ||
| − | :Andraderivatan är positiv för <math> t_1 = 2 \, </math>. Slutsats<span style="color:black">:</span> <math> V(t) \, </math> har ett < | + | :Andraderivatan är positiv för <math> t_1 = 2 \, </math>. Slutsats<span style="color:black">:</span> <math> V(t) \, </math> har ett <b><span style="color:red">minimum</span></b> i <math> t_1 = 2 \, </math>. |
:<b>Nollställe 2:</b> <math> \; t_2 = 4 \quad \; </math> | :<b>Nollställe 2:</b> <math> \; t_2 = 4 \quad \; </math> | ||
| Rad 342: | Rad 389: | ||
::<math> V\,''(4) \, = \, -18\cdot 4 + 54 = -18 < 0 </math> | ::<math> V\,''(4) \, = \, -18\cdot 4 + 54 = -18 < 0 </math> | ||
| − | :Andraderivatan är negativ för <math> t_2 = 4 \, </math>. Slutsats<span style="color:black">:</span> <math> V(t) \, </math> har ett < | + | :Andraderivatan är negativ för <math> t_2 = 4 \, </math>. Slutsats<span style="color:black">:</span> <math> V(t) \, </math> har ett <b><span style="color:red">maximum</span></b> i <math> t_2 = 4 \, </math>. |
:Alltså har företaget sin största vinst efter <math> t_2 = 4 \, </math> år efter årsskiftet 2009/2010, dvs vid årsskiftet 2013/2014. | :Alltså har företaget sin största vinst efter <math> t_2 = 4 \, </math> år efter årsskiftet 2009/2010, dvs vid årsskiftet 2013/2014. | ||
| Rad 350: | Rad 397: | ||
'''b) forts. med teckenstudie:''' | '''b) forts. med teckenstudie:''' | ||
| − | :[[3.2_Lokala_maxima_och_minima#Regler_om_max.2Fmin_med_teckenstudie|< | + | :[[3.2_Lokala_maxima_och_minima#Regler_om_max.2Fmin_med_teckenstudie|<b><span style="color:blue">Reglerna om max/min med teckenstudie</span></b>]] tittar på derivatans teckenbyte i en nära omgivning av derivatans nollställen. |
:Vi tillämpar regeln enskilt på vart och ett nollställe. | :Vi tillämpar regeln enskilt på vart och ett nollställe. | ||
| Rad 395: | Rad 442: | ||
<tr> | <tr> | ||
<td><math> \,V(t) </math></td> | <td><math> \,V(t) </math></td> | ||
| − | <td> < | + | <td> <b><big><big>↘</big></big></b> </td> |
| − | <td> < | + | <td> <b><span style="color:red">Min</span></b> </td> |
| − | <td> < | + | <td> <b><big><big>↗</big></big></b> </td> |
| − | <td> < | + | <td> <b><big><big>↗</big></big></b> </td> |
| − | <td> < | + | <td> <b><span style="color:red">Max</span></b> </td> |
| − | <td> < | + | <td> <b><big><big>↘</big></big></b> </td> |
</tr> | </tr> | ||
</table> | </table> | ||
| Rad 427: | Rad 474: | ||
<tr> | <tr> | ||
<td><math> \,V(t) </math></td> | <td><math> \,V(t) </math></td> | ||
| − | <td> < | + | <td> <b><big><big>↘</big></big></b> </td> |
| − | <td> < | + | <td> <b><span style="color:red">Min</span></b> </td> |
| − | <td> < | + | <td> <b><big><big>↗</big></big></b> </td> |
| − | <td> < | + | <td> <b><span style="color:red">Max</span></b> </td> |
| − | <td> < | + | <td> <b><big><big>↘</big></big></b> </td> |
</tr> | </tr> | ||
</table> | </table> | ||
| Rad 437: | Rad 484: | ||
:Slutsatser: | :Slutsatser: | ||
| − | :* <math> V(t)\, </math> har ett < | + | :* <math> V(t)\, </math> har ett <b><span style="color:red">minimum</span></b> i <math> \, t_1 = 2 </math>, därför att <math> V\,'(2) = 0 </math> och <math> V\,'(t) </math> byter tecken från <math>-</math> till <math> + </math> kring <math> \, 2 </math>. |
| − | :* <math> V(t)\, </math> har ett < | + | :* <math> V(t)\, </math> har ett <b><span style="color:red">maximum</span></b> i <math> \, t_2 = 4 </math>, därför att <math> V\,'(4) = 0 </math> och <math> V\,'(t) </math> byter tecken från <math>+</math> till <math> - </math> kring <math> \, 4 </math>. |
| − | :Resultatet är förstås det samma som i '''b) forts. med | + | :Resultatet är förstås det samma som i '''b) forts. med andraderivata''': |
:Företaget har sin största vinst efter <math> \, t_2 \, = \, t_{max} \, = \, 4 \, </math> år efter årsskiftet 2009/2010, dvs vid årsskiftet 2013/2014. | :Företaget har sin största vinst efter <math> \, t_2 \, = \, t_{max} \, = \, 4 \, </math> år efter årsskiftet 2009/2010, dvs vid årsskiftet 2013/2014. | ||
| Rad 464: | Rad 511: | ||
<tr> | <tr> | ||
<td> [[Image: Lokala_maxima_minima.jpg]]</td> | <td> [[Image: Lokala_maxima_minima.jpg]]</td> | ||
| − | <td> <i>Lokala maxima</i> och <i>minima</i> är punkter (<big><big>•</big></big>) som har största resp. minsta <math> \, y</math>- | + | <td> <i>Lokala maxima</i> och <i>minima</i> är punkter (<big><big>•</big></big>) på kurvan som har största resp. minsta <math> \, y</math>- |
| − | sin närmaste omgivning. | + | värden i sin närmaste omgivning. |
| − | Med <b><span style="color:red">maxima</span></b> och < | + | Med <b><span style="color:red">maxima</span></b> och <b><span style="color:red">minima</span></b> menas i detta kapitel alltid <i>lokala</i> maxima/minima. |
| − | Båda tillsammans heter <b><span style="color:red"> | + | Båda tillsammans heter <b><span style="color:red">extrema</span></b>. Man skiljer mellan extremas <math> \, x</math>- och <math> \, y</math>-koordinater<span style="color:black">:</span> |
| − | + | <div class="border-divblue"><small>Extremas <math> \, x\,</math>-koordinater kallas för <b><span style="color:black">extrempunkter</span></b>, på bilden<span style="color:black">:</span> <math> \; 2 \; </math> och <math> \;\; 4 </math>. | |
| + | ---- | ||
| + | Extremas <math> \, {\color{Red} y}\,</math>-koordinater kallas för <b><span style="color:red">extremvärden</span></b>, på bilden<span style="color:black">:</span> <math> \, 10 \, </math> och <math> \, 22 </math>.</small></div> | ||
| − | | + | Här pratar vi om funktionens extrempunkter och extremvärden. På funktionens graf är: |
| − | + | minimipunktens koordinater<span style="color:black">:</span> <math> \, (2, 10) \, </math> och maximipunktens koordinater<span style="color:black">:</span> <math> \, (4, 22) \, </math>. | |
| − | + | ||
| − | + | ||
Att vara maximi- eller minimipunkt kallas för extrempunktens <b><span style="color:red">karaktär</span></b> eller <b><span style="color:red">typ</span></b>. | Att vara maximi- eller minimipunkt kallas för extrempunktens <b><span style="color:red">karaktär</span></b> eller <b><span style="color:red">typ</span></b>. | ||
| Rad 484: | Rad 531: | ||
</tr> | </tr> | ||
</table> | </table> | ||
| + | |||
| + | I hela detta kapitel förutsätts att varje funktion <math> \, y = f(x) \, </math> är [[1.5_Fördjupning_till_Kontinuerliga_och_diskreta_funktioner#Allm.C3.A4n_definition_f.C3.B6r_kontinuerliga_funktioner|<b><span style="color:blue">kontinuerlig</span></b>]] i alla punkter av sin definitionsmängd. | ||
| + | |||
| + | Påminnelse: En funktions ''definitionsmängd'' är mängden av alla <math> \, x \, </math> för vilka funktionen är definierad. | ||
</big></div> | </big></div> | ||
| Rad 498: | Rad 549: | ||
| − | [[Matte:Copyrights|Copyright]] © | + | [[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2020 [https://www.techpages.se <b><span style="color:blue">TechPages AB</span></b>]. All Rights Reserved. |
Nuvarande version från 23 april 2020 kl. 14.40
| << Förra demoavsnitt | Genomgång | Övningar | Nästa avsnitt >> |
| Lektion 23 Lokala maxima och minima I
Lektion 24 Lokala maxima och minima II Lokala maxima och minima är punkter som har största resp. minsta funktionsvärden i sin närmaste omgivning. Med maxima och minima menas i detta kapitel alltid lokala maxima och minima. Globala maxima och minima behandlas senare. Se även Begreppsförklaringar. |
\( \quad \) |  |
För att avgöra vilka nollställen av derivatan som är funktionens maxima och
vilka som är minima \( \ldots \, \), undersöker man derivatans teckenbyte i nollställena.
| Det finns två metoder för att göra denna undersökning:
|
|
Regler om max/min med teckenstudie
\( f\,'(a) \, = \, 0 \; \) och \( \; f\,'(x) \; \) byter tecken från \( \, + \, \) till \( \, - \, \) i \( \, x = a \qquad \Longrightarrow \qquad f(x) \, \) har ett maximum i \( \, x = a \, \).
\( f\,'(a) \, = \, 0 \; \) och \( \; f\,'(x) \; \) byter tecken från \( \, - \, \) till \( \, + \, \) i \( \, x = a \qquad \Longrightarrow \qquad f(x) \, \) har ett minimum i \( \, x = a \, \).
\( f\,'(a) \, = \, 0 \; \) och \( \; f\,'(x) \; \) byter inte tecken i \( \, x = a \quad \Longrightarrow \quad f(x) \, \) har en terasspunkt i \( \, x = a \), se nästa avsnitt.
Teckenstudie:
| \( \;\; \) | Ex.: Teckentabell från förra avsnitt \(-\) utvidgad:
Både teckentabellen och graferna visar: \( f\,'(2) = 0 \) och \( f\,'(x) \, \) byter tecken i \( \, x = 2 \, \) från \( - \, \) (under \( x\)-axeln) till \( \, + \, \) (över \( x\)-axeln). Av regeln ovan följer: \( f(x) \) har ett minimum i \( x = 2 \). Eller: \( f(x) \) avtar till vänster om och växer till höger om \( x = 2 \). Därför är \( x = 2 \) ett minimum. |
\( \quad \) |  |
\( f\,'(4) = 0 \, \) och funktionens graf visar att \( \, f(x) \, \) växer till vänster om och avtar till höger om \( \, x = 4 \). Därför måste \( \, x = 4 \, \) vara ett maximum.
Både teckentabellen och derivatans graf visar att \( \, f\,'(x) \, \) byter tecken i \( \, x = 4 \, \) från \( \, + \, \) (över \( x\)-axeln) till \( \, - \, \) (under \( x\)-axeln). Regeln: \( f(x) \) har ett maximum i \( \, x = 4 \).
OBS! \( \quad \) Teckenstudien måste genomföras i en tillräckligt liten omgivning av \( \, {\color{Red} a} \), så nära \( \, a \, \) som möjligt.
Hur stor en tillräckligt liten omgivning av\( \, a \,\) kan vara, beror på den aktuella funktionen \( \, f(x)\):s egenskaper.
Vilka felaktiga slutsatser man kan dra av en alltför grov teckenstudie visas i lösningen till 3.4 övning 7a.
En fullständig undersökning av ett exempel med teckenstudie följer:
Exempel 1 Vinternattens kallaste tidpunkt med teckenstudie
Under en vinternatt varierar temperaturen enligt funktionen
- \[ y \, = \, f(x) \, = \, 0,24\,x^2\,-\,2,4\,x\,+\,7 \]
där \( y \;\, = \) temperaturen i grader Celsius och
\( x \;\, = \) tiden i timmar efter midnatt
Funktionen \(\, f(x)\):s definitionsmängd: \( \quad 0 \leq x \leq 8 \)
Bestäm nattens kallaste tidpunkt med en teckenstudie.
Lösning med teckenstudie:
Reglerna om max/min med teckenstudie kräver derivatans nollställen. Därför sätter vi derivatan till \( \, 0 \, \) och beräknar \( \, x \):
- \[\begin{array}{rcrcl} f'(x) & = & 0,48\,x - 2,4 & = & 0 \\ & & 0,48\,x & = & 2,4 \\ & & x & = & \displaystyle {2,4 \over 0,48} \quad = \quad 5 \end{array}\]
För att avgöra om \( \, x = 5 \, \) är maximi- eller minimipunkt genomförs en teckenstudie:
Vi väljer t.ex. punkterna \( \, x = 4,9 \, \) och \( \, x = 5,1 \, \) och bestämmer derivatans tecken i dessa punkter:
|
|
Dessa resultat är infogade i teckentabellen till höger och visar att \( \, f(x)\, \) antar ett minimum i \( \; \boxed{x_{min} \, = \, 5} \; \),
därför att \( \, f\,'(5) = 0 \) och derivatan byter tecken från \(-\) till \( + \) kring \( \, 5 -\) allt enligt reglerna ovan.
Därför inträffar nattens kallaste tidpunkt kl \( \, 5 \).
En alternativ metod för att skilja mellan funktionens maxima och minima är andraderivatan.
Till skillnad från teckenstudie som klarar sig med första derivatan, måste vi derivera här två gånger.
En fördel med metoden med andraderivatan är dock att den kräver mindre räkning.
Andraderivata
Med andraderivata menas derivatans derivata som betecknas med \( \, f\,''(x) \, \) och läses \( \; {\rm "}\!f \; {\rm biss\;av\; } x\,{\rm"} \, \).
Man får andraderivatan genom att derivera derivatans funktion en gång till enligt deriveringsreglerna.
Det är derivatans nollställen och andraderivatans tecken i derivatans nollställen som avgör om en funktion har maxima eller minima:
Regler om max/min med andraderivatan
\( f\,'(a) \, {\bf {\color{Red} =}} \, 0 \; \) och \( \; f\,''(a) \, {\bf {\color{Red} <}} \, 0 \quad \Longrightarrow \quad \) Funktionen \( \; y = f(x) \; \) har ett maximum i \( \; x = a \; \).
\( f\,'(a) \, {\bf {\color{Red} =}} \, 0 \; \) och \( \; f\,''(a) \, {\bf {\color{Red} >}} \, 0 \quad \Longrightarrow \quad \) Funktionen \( \; y = f(x) \; \) har ett minimum i \( \; x = a \; \).
Om \( \, f\,'(a) = f\,''(a) = 0 \, \) kan endast en korrekt teckenstudie eller \( \, f\,'''(a) \, \) avgöra saken.
\( {\rm {\color{Red} {OBS!\quad Vanligt\,fel:}}} \quad\; f\,'(a) = f\,''(a) = 0 \quad \Longrightarrow \quad f(x) \; \) har varken maximum eller minimum i \( \; x = a \).
\( \qquad\quad\;\, {\rm Rätt:} \qquad\quad\;\, \) Ingen utsaga kan göras om hur \( \, f(x) \, \) beter sig i \( \, x = a \, \) endast pga \( \, f\,'(a) = f\,''(a) = 0 \).
\( \qquad\quad\; \) Med andra ord: \( \, f(x) \, \) kan ha ett maximum eller ett minimum i \( \, x = a \), även om \( \, f\,'(a) = f\,''(a) = 0 \), se 3.4 övning 6.
Förklaring:
Bilden till vänster visar att funktionen har ett minimum i \( \, x = 2 \, \) och ett maximum i \( \, x = 4 \).
Bilden i mitten visar att derivatan har nollställen i dessa punkter. I \( \, x = 2 \, \) går derivatan från \( \, - \, \) (under \( x\)-axeln) till \( \, + \, \) (över \( x\)-axeln), dvs derivatan är växande. I \( \, x = 4 \, \) går derivatan från \( \, + \, \) (över \( x\)-axeln) till \( \, - \, \) (uner \( x\)-axeln), dvs derivatan är avtagande.
Bilden till höger visar att andraderivatan i \( \, x = 2 \), där derivatan växer, är positiv, vilket enligt regeln ovan innebär ett minimum för \( \, f(x) \). Detta bekräftas av funktionens graf till vänster. I \( \, x = 4 \), där derivatan avtar, är andraderivatan negativ, enligt regeln ett maximum. Även detta ser man i funktionens graf.
För att demonstrera regeln ovan tar vi samma exempel som behandlades tidigare, bibehåller frågeställningen, men byter lösningsmetod:
Exempel 1 Vinternattens kallaste tidpunkt med andraderivatan
 |
Under en vinternatt varierar temperaturen enligt funktionen
där \( y \;\, = \) temperaturen i grader Celsius och \( x \;\, = \) tiden i timmar efter midnatt Funktionen \(\, f(x)\):s definitionsmängd: \( \quad 0 \leq x \leq 8 \) a) Ställ upp första- och andraderivatan. Rita graferna till \( \,f(x) \), \( \,f\,'(x) \) och \( \,f\,''(x) \) i separata koordinatsystem. b) Bestäm nattens kallaste tidpunkt med andraderivatan. c) Bestäm nattens lägsta temperatur. |
Lösning med andraderivatan:
a) \( f(x) \, = \, 0,24\,x^2 - 2,4\,x + 7 \qquad\qquad\qquad\quad\;\; f\,'(x) \, = \, 0,48\,x - 2,4 \qquad\qquad\qquad\qquad\quad\; f\,''(x) \, = \, 0,48 \)
b) Reglerna om max/min med andraderivatan kräver derivatans nollställe. Vi tar över \( \, x = 5 \, \) från Lösning med teckenstudie och bekräftar:
- \[ f(x) = 0,24\,x^2 - 2,4\,x + 7 \]
- \[ f'(x) = 0,48\,x - 2,4 \]
- \[ f' (5) = 0,48\cdot 5 - 2,4 = 0 \]
Derivatan blir \( \, 0 \, \) för \( \, x = 5 \). För att avgöra om \( \, x = 5 \, \) är ett maximum eller ett minimum kräver regeln andraderivatans tecken.
Därför sätter vi \( \, x = 5 \, \) in i andraderivatan och kollar om den blir positiv eller negativ:
- \[ f\,''(x) \, = \, 0,48 \]
- \[ f\,''(5) = 0,48 \,>\, 0 \]
Andraderivatan är positiv (konstant) för alla \( x \, \) och därmed även för \( x = 5 \, \). Därav följer att \( \, f(x) \, \) har ett minimum i \( \; \boxed{x_{min} \, = \, 5} \; \).
Alltså är nattens kallaste tidpunkt kl \( \, 5 \, \).
c) Temperaturen vid kl \( \, 5 \, \) är:
- \[ f(x_{min}) = f(5) = 0,24 \cdot 5^2 - 2,4 \cdot 5 + 7 = 1 \]
Alltså är nattens lägsta temperatur \( \, 1 \, \) grad Celsius.
Sammanfattning:
Gemensamt för alla maxima och minima är att derivatan där är \( \, 0 \), därför att tangenten har lutningen \( \, 0 \, \).
Genom att bilda derivatan, sätta den till \( \, 0 \, \) och beräkna \( \, x \), hittar vi maximi- och minimipunkternas \( \, x\)-koordinater.
För att skilja mellan maximi- och minimipunkter måste man undersöka derivatans teckenbyte i nollställena.
Detta gör man antingen med andraderivatan eller med teckenstudie. Andraderivatan kräver mindre räkning.
Exempel 2 Maximal företagsvinst
Vi återgår till Exempel 3 i förra avsnitt, men byter frågeställning:
Efter statistiska observationer har man kommit fram till att ett företags vinst kan beräknas enligt funktionen:
- \[ V(t) \; = \; -3\,t^3\,+\,27\,t^2\,-\,72\,t\,+\,60 \]
där \( V \; = \) företagets vinst i \( 1\,000 \) kr och
\( t \;\, = \) tiden i antalet år efter årsskiftet 2009/2010 \(. \qquad \) Definitionsområde: \( \; 1 \leq t \leq 5 \)
a) Ställ upp första- och andraderivatan. Rita graferna till \( \,V(t) \), \( \,V\,'(t) \) och \( \,V\,''(t) \) i separata koordinatsystem.
b) När har företaget maximal vinst? Denna uppgift ska lösas algebraiskt, både med andraderivata och teckenstudie.
c) Hur stor är företagets maximala vinst?
Lösning:
a)
b) Derivatan är en 2:a gradsfunktion och har två reella nollställen. För att få reda på dem sätter vi derivatan till \( \, 0 \):
- \[\begin{array}{rcrcl} V'(t) & = & -9\,t^2 + 54\,t - 72 & = & 0 \\ & & t^2 - 6 \,t + 8 & = & 0 \end{array}\]
- 2:a gradsekvationen kan enkelt och snabbt lösas med Vieta:
- \[ \begin{array}{rcl} t_1 \cdot t_2 & = & 8 \\ t_1 + t_2 & = & -(-6) = 6 \\ &\Downarrow& \\ t_1 & = & 2 \\ t_2 & = & 4 \end{array}\]
- Dvs \( V'(2) = V'(4) = 0\, \) vilket innebär:
- Tangenterna till kurvan \( V(t)\, \) i punkterna \( t_1 = 2 \, \) och \( t_2 = 4 \, \) har lutningen \( 0\, \) dvs är horisontella.
- Horisontella tangenter kan innebära att kurvan har maximum eller minimum i dessa punkter.
- För att skilja mellan max och min använder vi två metoder: andraderivatan och teckentabellen \(-\) en i taget:
b) forts. med andraderivata:
- Reglerna om max/min med andraderivatan tillämpas på derivatans båda nollställen.
- Nollställe 1: \( \; t_1 = 2 \quad \; \)
- Vi sätter in \( t_1 = 2 \, \) i andraderivatan och kollar om den blir positiv eller negativ:
- \[ V\,''(t) \, = \, -18\,t + 54 \]
- \[ V\,''(2) \, = \, -18\cdot 2 + 54 = 18 > 0 \]
- Andraderivatan är positiv för \( t_1 = 2 \, \). Slutsats: \( V(t) \, \) har ett minimum i \( t_1 = 2 \, \).
- Nollställe 2: \( \; t_2 = 4 \quad \; \)
- Vi sätter in \( t_2 = 4 \, \) in i andraderivatan och kollar om den blir positiv eller negativ:
- \[ V\,''(4) \, = \, -18\cdot 4 + 54 = -18 < 0 \]
- Andraderivatan är negativ för \( t_2 = 4 \, \). Slutsats: \( V(t) \, \) har ett maximum i \( t_2 = 4 \, \).
- Alltså har företaget sin största vinst efter \( t_2 = 4 \, \) år efter årsskiftet 2009/2010, dvs vid årsskiftet 2013/2014.
b) forts. med teckenstudie:
- Reglerna om max/min med teckenstudie tittar på derivatans teckenbyte i en nära omgivning av derivatans nollställen.
- Vi tillämpar regeln enskilt på vart och ett nollställe.
- Nollställe 1: \( \; t_1 = 2 \)
- Vi väljer t.ex. punkterna \( \, t = 1,9 \) och \( \, t = 2,1 \) på t-axeln och bestämmer derivatans tecken i dessa punkter:
- \[ V'(t) = -9\,t^2 + 54\,t - 72 \]
- \[ V' (1,9) = -9\cdot 1,9^2 + 54\cdot 1,9 - 72 = -1,89 < 0 \]
- \[ V' (2,1) = -9\cdot 2,1^2 + 54\cdot 2,1 - 72 = 1,71 > 0 \]
- Nollställe 2: \( \; t_2 = 4 \)
- Vi väljer t.ex. punkterna \( \, t = 3,9 \) och \( \, t = 4,1 \) på t-axeln nära \( t_2 \) och bestämmer derivatans tecken i dessa punkter:
|
|
- Resultaten från båda nollställena skrivs in i teckentabellen ovan till höger som slutligen kan förenklas till följande teckentabell:
| \(t\) | \(2\) | \(4\) | |||
| \( V\,'(t) \) | \(-\) | \(0\) | \(+\) | \(0\) | \(-\) |
| \( \,V(t) \) | ↘ | Min | ↗ | Max | ↘ |
- Slutsatser:
- \( V(t)\, \) har ett minimum i \( \, t_1 = 2 \), därför att \( V\,'(2) = 0 \) och \( V\,'(t) \) byter tecken från \(-\) till \( + \) kring \( \, 2 \).
- \( V(t)\, \) har ett maximum i \( \, t_2 = 4 \), därför att \( V\,'(4) = 0 \) och \( V\,'(t) \) byter tecken från \(+\) till \( - \) kring \( \, 4 \).
- Resultatet är förstås det samma som i b) forts. med andraderivata:
- Företaget har sin största vinst efter \( \, t_2 \, = \, t_{max} \, = \, 4 \, \) år efter årsskiftet 2009/2010, dvs vid årsskiftet 2013/2014.
c) För att få företagets maximala vinst sätter vi in \( t_{max} = 4 \, \) i vinstfunktionen:
- \[ V(t) = -3\,t^3 + 27\,t^2 - 72\,t + 60 \]
- \[ V(t_{max}) = V(4) = -3\cdot 4^3 + 27\cdot 4^2 - 72\cdot 4 + 60 = 12 \]
Alltså är företagets maximala vinst \( 12\,000 \) kr som antas vid årsskiftet 2013/2014.
Begreppsförklaringar
 |
Lokala maxima och minima är punkter (•) på kurvan som har största resp. minsta \( \, y\)-
värden i sin närmaste omgivning. Med maxima och minima menas i detta kapitel alltid lokala maxima/minima. Båda tillsammans heter extrema. Man skiljer mellan extremas \( \, x\)- och \( \, y\)-koordinater: Extremas \( \, x\,\)-koordinater kallas för extrempunkter, på bilden: \( \; 2 \; \) och \( \;\; 4 \).
Extremas \( \, {\color{Red} y}\,\)-koordinater kallas för extremvärden, på bilden: \( \, 10 \, \) och \( \, 22 \). Här pratar vi om funktionens extrempunkter och extremvärden. På funktionens graf är: minimipunktens koordinater: \( \, (2, 10) \, \) och maximipunktens koordinater: \( \, (4, 22) \, \). Att vara maximi- eller minimipunkt kallas för extrempunktens karaktär eller typ. |
I hela detta kapitel förutsätts att varje funktion \( \, y = f(x) \, \) är kontinuerlig i alla punkter av sin definitionsmängd.
Påminnelse: En funktions definitionsmängd är mängden av alla \( \, x \, \) för vilka funktionen är definierad.
OBS! Det finns punkter där derivatan är \( \, 0 \), utan att dessa punkter är extrempunkter. De behandlas i nästa avsnitt.
Copyright © 2020 TechPages AB. All Rights Reserved.
