Skillnad mellan versioner av "1.7 Potenser"

Från Mathonline
Hoppa till: navigering, sök
m
m
Rad 11: Rad 11:
  
  
== <b><span style="color:#931136">Vad är en potens?</span></b> ==
+
== <b><span style="color:#931136">Hur räknar du?</span></b> ==
 
<div class="exempel">
 
<div class="exempel">
 
[[Image: Hur raknar du Potenser 20.jpg]]
 
[[Image: Hur raknar du Potenser 20.jpg]]
 +
<big>
 
:<math> {\rm {\color{Red} {OBS!\quad Vanligt\,fel:}}} \quad\; 2\,^3 \; = \; 6 </math>
 
:<math> {\rm {\color{Red} {OBS!\quad Vanligt\,fel:}}} \quad\; 2\,^3 \; = \; 6 </math>
  
 
:<math> \qquad\quad\;\, {\rm Rätt:} \qquad\qquad\! 2\,^3 \; = \; 2 \cdot 2 \cdot 2 \; = \; 4 \cdot 2 \; = \; 8 </math>
 
:<math> \qquad\quad\;\, {\rm Rätt:} \qquad\qquad\! 2\,^3 \; = \; 2 \cdot 2 \cdot 2 \; = \; 4 \cdot 2 \; = \; 8 </math>
</div>  <!-- exempel -->
+
</big></div>  <!-- exempel -->
  
<div class="tolv"> <!-- tolv1 -->
+
 
 +
<big>
 
Felet beror på att man blandar ihop två olika räkneoperationer: multiplikationen med <b><span style="color:red">upphöjt till</span></b>.
 
Felet beror på att man blandar ihop två olika räkneoperationer: multiplikationen med <b><span style="color:red">upphöjt till</span></b>.
  
 
I själva verket betyder <math> \, 2\,^{\color{Red} 3} \, </math> inte <math> \, 2 \cdot 3 \, </math> utan <math> \, \underbrace{2 \cdot 2 \cdot 2}_{{\color{Red} 3}\;\times} \, </math> som sedan förkortas till <math> \, 2\,^{\color{Red} 3} </math>.
 
I själva verket betyder <math> \, 2\,^{\color{Red} 3} \, </math> inte <math> \, 2 \cdot 3 \, </math> utan <math> \, \underbrace{2 \cdot 2 \cdot 2}_{{\color{Red} 3}\;\times} \, </math> som sedan förkortas till <math> \, 2\,^{\color{Red} 3} </math>.
</div> <!-- tolv1 -->
+
</big>
  
 +
== <b><span style="color:#931136">Vad är en potens?</span></b> ==
 
<table>
 
<table>
 
<tr>
 
<tr>
Rad 42: Rad 45:
  
  
<div class="tolv"> <!-- tolv2 -->
+
<big>
 
<math> \, 2\,^3 \, </math> läses <math> \, {\color{Red} 2} </math> <b><span style="color:red">upphöjt till</span></b><math> \, {\color{Red} 3} \, </math> och kallas för &nbsp;<b><span style="color:red">potens</span></b>. <math> \, 2\, </math> heter <b><span style="color:red">basen</span></b> och <math> \, 3 \, </math> <b><span style="color:red">exponenten</span></b>.
 
<math> \, 2\,^3 \, </math> läses <math> \, {\color{Red} 2} </math> <b><span style="color:red">upphöjt till</span></b><math> \, {\color{Red} 3} \, </math> och kallas för &nbsp;<b><span style="color:red">potens</span></b>. <math> \, 2\, </math> heter <b><span style="color:red">basen</span></b> och <math> \, 3 \, </math> <b><span style="color:red">exponenten</span></b>.
  
Rad 48: Rad 51:
  
 
Därför det är fel att multiplicera <math> \, 2 \, </math> med <math> \, {\color{Red} 3} \, </math> när man ska beräkna <math> \, 2\,^{\color{Red} 3} </math>.
 
Därför det är fel att multiplicera <math> \, 2 \, </math> med <math> \, {\color{Red} 3} \, </math> när man ska beräkna <math> \, 2\,^{\color{Red} 3} </math>.
</div> <!-- tolv2 -->
+
</big>
  
  
Rad 65: Rad 68:
 
</div>  <!-- exempel1 -->
 
</div>  <!-- exempel1 -->
  
<div class="tolv"> <!-- tolv2 -->
+
 
 +
<big>
 
För att förstå den snabbare lösningen måste man känna till:
 
För att förstå den snabbare lösningen måste man känna till:
</div> <!-- tolv2 -->
+
</big>
  
 
== <b><span style="color:#931136">Potenslagarna</span></b> ==
 
== <b><span style="color:#931136">Potenslagarna</span></b> ==
<div class="tolv"> <!-- tolv3 -->
 
  
 +
<big>
 
Följande lagar gäller för potenser där basen <math> a\, </math> är ett tal <math> \neq 0 </math>, exponenterna <math> \, x \, </math> och <math> \, y \, </math> godtyckliga tal och <math> m,\,n </math> heltal (<math> n\neq 0 </math>):
 
Följande lagar gäller för potenser där basen <math> a\, </math> är ett tal <math> \neq 0 </math>, exponenterna <math> \, x \, </math> och <math> \, y \, </math> godtyckliga tal och <math> m,\,n </math> heltal (<math> n\neq 0 </math>):
</div> <!-- tolv3 -->
+
</big>
  
  
Rad 93: Rad 97:
  
  
== <b><span style="color:#931136">Potens med positiva heltalsexponenter</span></b> ==
+
== <b><span style="color:#931136">Potenser med positiva heltalsexponenter</span></b> ==
 
<div class="tolv"> <!-- tolv1 -->
 
<div class="tolv"> <!-- tolv1 -->
  
Rad 120: Rad 124:
  
  
<div class="tolv"> <!-- tolv2 -->
+
<big>
 
Den snabbare lösningen ovan är ett exempel på den första potenslagen. Nedan följer ett exempel på den andra potenslagen.
 
Den snabbare lösningen ovan är ett exempel på den första potenslagen. Nedan följer ett exempel på den andra potenslagen.
</div> <!-- tolv2 -->
+
</big>
  
  
Rad 138: Rad 142:
  
  
<div class="tolv"> <!-- tolv3a -->
+
<big>
För enkelhets skull definierades potensbegreppet inledningsvis endast för positiva heltalsexponenter. Men potenslagarna gäller även för exponenter som är negativa. Vi börjar med enkla <math> \, 10</math>-potenser och några negativa exponenter:  
+
Potensbegreppet definierades inledningsvis endast för positiva heltalsexponenter. Men:
</div> <!-- tolv3a -->
+
</big>
  
  
<div class="exempel"> <!-- exempel4 -->
+
== <b><span style="color:#931136">Hur beräknar man potenser med negativa exponenter?</span></b> ==
== <b><span style="color:#931136">Exempel på potenser med negativa exponenter</span></b> ==
+
<div class="ovnE">
<big>
+
[[Image: Hur raknar du negativa exponenter 20.jpg]]
  
::::<math> \displaystyle{10\,^{-1} \, = \, {1 \over 10\,^1} \, = \, {1 \over 10} \, = \, 0,1} </math>
 
  
::::<math> \displaystyle{10\,^{-2} \, = \, {1 \over 10\,^2} \, = \, {1 \over 10 \cdot 10} \, = \, {1 \over 100} \, = \, 0,01} </math>
+
I själva verket innebär <b><span style="color:red">negativ exponent</span></b> att <b><span style="color:red">invertera potensen med positiv exponent</span></b>.
  
::::<math> \displaystyle{10\,^{-3} \, = \, {1 \over 10\,^3} \, = \, {1 \over 10 \cdot 10 \cdot 10} \, = \, {1 \over 1000} \, = \, 0,001} </math>
+
'''Exempel:''' <math> \qquad\qquad\qquad\qquad\qquad\qquad\qquad\qquad\qquad </math> Att <b><span style="color:red">"invertera"</span></b> t.ex. <math> \, 2 \, </math> ger <math> \, \displaystyle {1 \over 2} </math>
 +
::<math> \displaystyle{10\,^{-1} \, = \, {1 \over 10\,^1} \, = \, {1 \over 10} \, = \, 0,1} </math>
 +
 
 +
::<math> \displaystyle{10\,^{-2} \, = \, {1 \over 10\,^2} \, = \, {1 \over 10 \cdot 10} \, = \, {1 \over 100} \, = \, 0,01} </math>
 +
 
 +
::<math> \displaystyle{10\,^{-3} \, = \, {1 \over 10\,^3} \, = \, {1 \over 10 \cdot 10 \cdot 10} \, = \, {1 \over 1000} \, = \, 0,001} </math>
 +
</div>
 +
 
 +
 
 +
<big>
 +
Från basen <math> \, 10 \, </math> i exemplet ovan går vi nu över till den allmänna basen <math> \, a \, </math> och bevisar lagen om negativ exponent generellt:
 
</big>
 
</big>
</div> <!-- exempel4 -->
 
  
  
<div class="tolv"> <!-- tolv4a -->
+
== <b><span style="color:#931136">Potenser med negativa heltalsexponenter</span></b> ==
Nu går vi över till den allmänna basen <math> \, a \, </math> och bevisar lagen generellt för alla negativa exponenter:
+
<br>
 +
<big>Här bevisar vi två av [[1.7_Potenser#Potenslagarna|<b><span style="color:blue">potenslagarna</span></b>]].</big>
  
  
'''Påstående (Lagen om negativ exponent, <math> \, x > 0 </math>)''':
+
<div class="ovnC">
 +
'''Påstående''':
  
::::<big><math> a^{-x} = \displaystyle{1 \over a^x} </math></big>
+
<div class="border-divblue">
 +
<b><span style="color:#931136">Lagen om negativ exponent</span></b> <math> \quad a\,^{-x} \; = \; \displaystyle {1 \over a\,^x} \; </math>
 +
</div> <!-- border-divblue -->
  
 
'''Bevis''':
 
'''Bevis''':
Rad 173: Rad 189:
  
 
Efter dessa steg får vi påståendet, fast baklänges.  
 
Efter dessa steg får vi påståendet, fast baklänges.  
</div> <!-- tolv4a -->
+
</div>
  
  
<div class="tolv"> <!-- tolv5 -->
+
== <b><span style="color:#931136">Potenser med <math> \, 0 \, </math> i exponenten</span></b> ==
Exemplen nedan illustrerar att potenser med negativa exponenter är en naturlig fortsättning på potenser med positiva exponenter och <b><span style="color:red">nollte potensen</span></b> däremellan:
+
  
(Potens <math> \; = \; </math> upprepad multiplikation)
+
<div class="ovnC">
</div> <!-- tolv5 -->
+
'''Påstående''':
 +
 
 +
<div class="border-divblue">
 +
<b><span style="color:#931136">Lagen om nollte potens</span></b> <math> \quad a^0 \; = \; 1 \; </math>
 +
</div> <!-- border-divblue -->
 +
 
 +
'''Bevis''':
 +
 
 +
Påståendet kan bevisas genom att använda andra potenslagen:
 +
 
 +
::::<big><math> \displaystyle{a^x \over a^x} \; = \; a^{x-x} \; = \; a^0 </math></big>
 +
 
 +
Å andra sidan vet vi att ett bråk med samma täljare som nämnare har värdet <math> \, 1 </math>:
 +
 
 +
::::<big><math> \displaystyle{a^x \over a^x} \; = \; 1 </math></big>
 +
 
 +
Av raderna ovan följer påståendet:
 +
 
 +
::::<big><math> a^0 \; = \; 1 </math></big>
 +
</div>
 +
 
 +
 
 +
<big>
 +
Exemplet nedan illustrerar lagen ovan genom att visa att potenser med negativa exponenter är en naturlig fortsättning på potenser med positiva exponenter och <b><span style="color:red">nollte potensen</span></b> däremellan (Potens <math> \; = \; </math> upprepad multiplikation):
 +
</big>
  
 
== <b><span style="color:#931136">Varför är <math> \; 5\,^0 \, = \, 1 \; </math>?</span></b> ==
 
== <b><span style="color:#931136">Varför är <math> \; 5\,^0 \, = \, 1 \; </math>?</span></b> ==
Rad 209: Rad 248:
  
  
<div class="tolv"> <!-- tolv5 -->
+
<big>
Jämför med produkter med negativa faktorer som är en naturlig fortsättning på produkter med positiva faktorer och <b><span style="color:red">nollprodukten</span></b> däremellan:
+
Jämför med produkter med negativa faktorer som är en naturlig fortsättning på produkter med positiva faktorer och <b><span style="color:red">nollprodukten</span></b> däremellan (Produkt <math> \; = \; </math> upprepad addition<span style="color:black">:</span> <math> \, {\color{Red} 0} \, </math> tar över rollen av <math> \, {\color{Red} 1} </math>):
 
+
</big>
(Produkt <math> \; = \; </math> upprepad addition<span style="color:black">:</span> <math> \, {\color{Red} 0} \, </math> tar över rollen av <math> \, {\color{Red} 1} </math>)
+
</div> <!-- tolv5 -->
+
  
 
== <b><span style="color:#931136">Varför är <math> \; 5 \cdot 0 \, = \, 0 \; </math>?</span></b> ==
 
== <b><span style="color:#931136">Varför är <math> \; 5 \cdot 0 \, = \, 0 \; </math>?</span></b> ==
Rad 242: Rad 279:
  
  
<div class="tolv"> <!-- tolv2 -->
 
Första exemplet ovan illustrerade lagen om nollte potens, se [[1.7_Potenser#Potenslagarna|<b><span style="color:blue">Potenslagarna</span></b>]]. Här följer ett bevis:
 
 
 
'''Påstående (Lagen om nollte potens)''':
 
 
::::<big><math> a^0 \; = \; 1 </math></big>
 
 
'''Bevis''':
 
 
Påståendet kan bevisas genom att använda andra potenslagen:
 
 
::::<big><math> \displaystyle{a^x \over a^x} \; = \; a^{x-x} \; = \; a^0 </math></big>
 
 
Å andra sidan vet vi att ett bråk med samma täljare som nämnare har värdet <math> \, 1 </math>:
 
 
::::<big><math> \displaystyle{a^x \over a^x} \; = \; 1 </math></big>
 
 
Av raderna ovan följer påståendet:
 
 
::::<big><math> a^0 \; = \; 1 </math></big>
 
</div> <!-- tolv4 -->
 
  
  

Versionen från 5 oktober 2016 kl. 01.21

        \( \pmb{\gets} \) Förra demoavsnitt          Genomgång          Grundpotensform          Övningar          Diagnosprov kap 1      


Hur räknar du?

Hur raknar du Potenser 20.jpg \[ {\rm {\color{Red} {OBS!\quad Vanligt\,fel:}}} \quad\; 2\,^3 \; = \; 6 \]

\[ \qquad\quad\;\, {\rm Rätt:} \qquad\qquad\! 2\,^3 \; = \; 2 \cdot 2 \cdot 2 \; = \; 4 \cdot 2 \; = \; 8 \]


Felet beror på att man blandar ihop två olika räkneoperationer: multiplikationen med upphöjt till.

I själva verket betyder \( \, 2\,^{\color{Red} 3} \, \) inte \( \, 2 \cdot 3 \, \) utan \( \, \underbrace{2 \cdot 2 \cdot 2}_{{\color{Red} 3}\;\times} \, \) som sedan förkortas till \( \, 2\,^{\color{Red} 3} \).

Vad är en potens?

Exempel på potens:

\[ 2\,^{\color{Red} 3} \; = \;\; \underbrace{2 \, \cdot \, 2 \, \cdot \, 2}_{{\color{Red} 3}\;\times} \]

Potens = upprepad multiplikation

av \( \, 2 \, \) med sig själv, \( \, {\color{Red} 3} \, \) gånger.

           Potens Bas Exponent 80.jpg


\( \, 2\,^3 \, \) läses \( \, {\color{Red} 2} \) upphöjt till\( \, {\color{Red} 3} \, \) och kallas för  potens. \( \, 2\, \) heter basen och \( \, 3 \, \) exponenten.

Exponenten \( \, {\color{Red} 3} \, \) är inget tal som ingår i beräkningen, utan endast en information om att \( \, 2 \, \) ska multipliceras \( \, {\color{Red} 3} \, \) gånger med sig själv (jfr. upprepad addition).

Därför det är fel att multiplicera \( \, 2 \, \) med \( \, {\color{Red} 3} \, \) när man ska beräkna \( \, 2\,^{\color{Red} 3} \).


Exempel 1

Förenkla: \( \qquad \displaystyle{2\,^3 \cdot \; 2\,^5 \over 2\,^4} \)


Lösning: \( \qquad \displaystyle{{2\,^3 \cdot \; 2\,^5 \over 2\,^4} \, = \, {2 \cdot 2 \cdot 2 \quad \cdot \quad 2 \cdot 2 \cdot 2 \cdot 2 \cdot 2 \over 2 \cdot 2 \cdot 2 \cdot 2} \, = \, {2 \cdot 2 \cdot 2 \quad \cdot \quad 2 \cdot \cancel{2 \cdot 2 \cdot 2 \cdot 2} \over \cancel{2 \cdot 2 \cdot 2 \cdot 2}} \, = \, 2 \cdot 2 \cdot 2 \cdot 2 \, = \, 4 \cdot 4 \, = \, 16} \)

OBS!   Förenkla alltid först, räkna sedan!

Snabbare: \( \qquad\!\! \displaystyle{{2\,^3 \cdot \; 2\,^5 \over 2\,^4} \, = \, 2\,^{3\,+\,5\,-\,4} \, = \, 2\,^4 \, = \, 2 \cdot 2 \cdot 2 \cdot 2 \, = \, 4 \cdot 4 \, = \, 16} \)


För att förstå den snabbare lösningen måste man känna till:

Potenslagarna

Följande lagar gäller för potenser där basen \( a\, \) är ett tal \( \neq 0 \), exponenterna \( \, x \, \) och \( \, y \, \) godtyckliga tal och \( m,\,n \) heltal (\( n\neq 0 \)):


Första potenslagen: \( \qquad\qquad\quad\;\, a^x \cdot a^y \; = \; a\,^{x \, + \, y} \qquad\qquad \)


Andra potenslagen: \( \qquad\qquad\qquad\;\;\; \displaystyle {a^x \over a^y} \; = \; a\,^{x \, - \, y} \qquad\qquad \)


Tredje potenslagen: \( \qquad\qquad\qquad \displaystyle {(a^x)^y} \; = \; a\,^{x \, \cdot \, y} \qquad\qquad \)


Lagen om nollte potens: \( \qquad\qquad\quad\;\;\, a\,^0 \; = \; 1 \qquad\qquad \)


Lagen om negativ exponent: \( \qquad\quad\;\;\; a\,^{-x} \; = \; \displaystyle {1 \over a\,^x} \qquad\qquad \)


Potens av en produkt: \( \qquad\qquad\;\, (a \cdot b)\,^x \; = \; a\,^x \cdot b\,^x \qquad\qquad \)


Potens av en kvot: \( \qquad\qquad\qquad\, \left(\displaystyle {a \over b}\right)^x \; = \; \displaystyle {a\,^x \over b\,^x} \qquad\qquad \)


Potenser med positiva heltalsexponenter

Potensen \( \, a\,^{\color{Red} x} \, \) kan, om exponenten \( \, {\color{Red} x} \, \) är ett positivt heltal och basen \( \, a \, \) ett tal \( \neq 0 \), definieras som

Upprepad multiplikation av \( \, a \, \) med sig själv, \( \, {\color{Red} x} \, \) gånger:
\( a\,^{\color{Red} x} = \underbrace{a \cdot a \cdot a \cdot \quad \ \cdots \quad \cdot a}_{{\color{Red} x}\;{\rm gånger}} \)

Exempel 2

Förenkla: \( \quad\;\; a\,^2 \, \cdot \, a\,^3 \)


Lösning:

\( a\,^2 \cdot a\,^3 \; = \; \underbrace{a \cdot a}_{2\;\times} \; \cdot \; \underbrace{a \cdot a \cdot a}_{3\;\times} \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot a \cdot a \cdot a}_{{\color{Red} 5}\;\times} \; = \; a\,^{\color{Red} 5}\)

Snabbare:

\( a\,^2 \cdot a\,^3 \; = \; a\,^{2\,+\,3} = \; a\,^{\color{Red} 5} \)


Den snabbare lösningen ovan är ett exempel på den första potenslagen. Nedan följer ett exempel på den andra potenslagen.


Exempel 3

\( \displaystyle {a\,^{\color{Red} 5} \over a\,^{\color{Red} 3}} \; = \; {a \cdot a \cdot a \cdot a \cdot a \; \over \; a \cdot a \cdot a} \; = \; {a \cdot a \cdot \cancel{a \cdot a \cdot a} \; \over \; \cancel{a \cdot a \cdot a}} \; = \; a \cdot a \; = \; a\,^2 \)

Snabbare med andra potenslagen:

\( \displaystyle {a\,^{\color{Red} 5} \over a\,^{\color{Red} 3}} \; = \; a\,^{{\color{Red} {5\,-\,3}}} \; = \; a\,^2 \)


Potensbegreppet definierades inledningsvis endast för positiva heltalsexponenter. Men:


Hur beräknar man potenser med negativa exponenter?

Hur raknar du negativa exponenter 20.jpg


I själva verket innebär negativ exponent att invertera potensen med positiv exponent.

Exempel: \( \qquad\qquad\qquad\qquad\qquad\qquad\qquad\qquad\qquad \) Att "invertera" t.ex. \( \, 2 \, \) ger \( \, \displaystyle {1 \over 2} \)

\[ \displaystyle{10\,^{-1} \, = \, {1 \over 10\,^1} \, = \, {1 \over 10} \, = \, 0,1} \]
\[ \displaystyle{10\,^{-2} \, = \, {1 \over 10\,^2} \, = \, {1 \over 10 \cdot 10} \, = \, {1 \over 100} \, = \, 0,01} \]
\[ \displaystyle{10\,^{-3} \, = \, {1 \over 10\,^3} \, = \, {1 \over 10 \cdot 10 \cdot 10} \, = \, {1 \over 1000} \, = \, 0,001} \]


Från basen \( \, 10 \, \) i exemplet ovan går vi nu över till den allmänna basen \( \, a \, \) och bevisar lagen om negativ exponent generellt:


Potenser med negativa heltalsexponenter


Här bevisar vi två av potenslagarna.


Påstående:

Lagen om negativ exponent \( \quad a\,^{-x} \; = \; \displaystyle {1 \over a\,^x} \; \)

Bevis:

\( \displaystyle{1 \over a^x} \; = \; \displaystyle{a^0 \over a^x} \; = \; a^{0-x} \; = \; a^{-x} \)

In den första likheten har vi använt lagen om nollte potens baklänges: \( \; 1 = a^0 \; \).

In den andra likheten har vi använt andra potenslagen: \( \; \displaystyle {a^x \over a^y} \; = \; a\,^{x \, - \, y} \; \).

Efter dessa steg får vi påståendet, fast baklänges.


Potenser med \( \, 0 \, \) i exponenten

Påstående:

Lagen om nollte potens \( \quad a^0 \; = \; 1 \; \)

Bevis:

Påståendet kan bevisas genom att använda andra potenslagen:

\( \displaystyle{a^x \over a^x} \; = \; a^{x-x} \; = \; a^0 \)

Å andra sidan vet vi att ett bråk med samma täljare som nämnare har värdet \( \, 1 \):

\( \displaystyle{a^x \over a^x} \; = \; 1 \)

Av raderna ovan följer påståendet:

\( a^0 \; = \; 1 \)


Exemplet nedan illustrerar lagen ovan genom att visa att potenser med negativa exponenter är en naturlig fortsättning på potenser med positiva exponenter och nollte potensen däremellan (Potens \( \; = \; \) upprepad multiplikation):

Varför är \( \; 5\,^0 \, = \, 1 \; \)?

\[ \;\; 5^4 \; = \; {\color{Red} 1} \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 \]
\[ \;\; 5^3 \; = \; {\color{Red} 1} \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 \]
\[ \;\; 5^2 \; = \; {\color{Red} 1} \cdot 5 \cdot 5 \]
\[ \;\; 5^1 \; = \; {\color{Red} 1} \cdot 5 \]
\[ \; \boxed{{\color{Red} {5^0 \; = \; 1}}} \]
\[ \;\; 5^{-1} \; = \; \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5} \]
\[ \;\; 5^{-2} \; = \; \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5 \cdot 5} \]
\[ \;\; 5^{-3} \; = \; \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5 \cdot 5 \cdot 5} \]
\[ \;\; 5^{-4} \; = \; \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5 \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 } \]

Att \( \; {\color{Red} 1} \)-orna följer med hela tiden beror på att multiplikationens enhet är \( \, {\color{Red} 1} \), dvs \( \, a \cdot {\color{Red} 1} \, = \, a \).

Därför blir endast \( \, {\color{Red} 1} \, \) kvar, när vi kommer till \( \, {\color{Red} {5^0}} \, \) då alla \( \, 5\)-or har försvunnit.


Jämför med produkter med negativa faktorer som är en naturlig fortsättning på produkter med positiva faktorer och nollprodukten däremellan (Produkt \( \; = \; \) upprepad addition: \( \, {\color{Red} 0} \, \) tar över rollen av \( \, {\color{Red} 1} \)):

Varför är \( \; 5 \cdot 0 \, = \, 0 \; \)?

\[ \;\; 5 \cdot 4 \; = \; {\color{Red} 0} + 5 + 5 + 5 + 5 \]
\[ \;\; 5 \cdot 3 \; = \; {\color{Red} 0} + 5 + 5 + 5 \]
\[ \;\; 5 \cdot 2 \; = \; {\color{Red} 0} + 5 + 5 \]
\[ \;\; 5 \cdot 1 \; = \; {\color{Red} 0} + 5 \]
\[ \; \boxed{{\color{Red} {5 \cdot 0 \; = \; 0}}} \]
\[ \;\; 5 \cdot (-1) \; = \; {\color{Red} 0} - 5 \]
\[ \;\; 5 \cdot (-2) \; = \; {\color{Red} 0} - 5 - 5 \]
\[ \;\; 5 \cdot (-3) \; = \; {\color{Red} 0} - 5 - 5 - 5 \]
\[ \;\; 5 \cdot (-4) \; = \; {\color{Red} 0} - 5 - 5 - 5 - 5 \]

Att \( \; {\color{Red} 0} \)-orna följer med hela tiden beror på att additionens enhet är \( \, {\color{Red} 0} \), dvs \( \, a + {\color{Red} 0} \, = \, a \).

Därför blir endast \( \, {\color{Red} 0} \, \) kvar, när vi kommer till \( \, {\color{Red} {5 \cdot 0}} \, \) då alla \( \, 5\)-or har försvunnit.




Internetlänkar

https://www.youtube.com/watch?v=BMEOkzq3Xo4

http://www.youtube.com/watch?v=iYgG4LUqXks

http://www.webbmatte.se/gym/arabiska/2/2_8_4sv.html

http://www.webbmatte.se/gym/arabiska/2/2_8_3sv.html





Copyright © 2010-2016 Math Online Sweden AB. All Rights Reserved.