Skillnad mellan versioner av "1.1 Lösning 11"
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
| (6 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Först förenklar vi ekvationen genom att ordna termerna och bli av med bråken: | Först förenklar vi ekvationen genom att ordna termerna och bli av med bråken: | ||
| − | + | <math>\begin{align} {1\over2}\,(x^2 + 4\,x + 1)^2 & = {3\over2} - (x^2 + 4\,x + 1) & & \qquad \\ | |
{1\over2}\,(x^2 + 4\,x + 1)^2 + (x^2 + 4\,x + 1) & = {3\over2} & & \qquad | \cdot 2 \\ | {1\over2}\,(x^2 + 4\,x + 1)^2 + (x^2 + 4\,x + 1) & = {3\over2} & & \qquad | \cdot 2 \\ | ||
(x^2 + 4\,x + 1)^2 + 2\,(x^2 + 4\,x + 1) & = 3 & & \qquad | - 3 \\ | (x^2 + 4\,x + 1)^2 + 2\,(x^2 + 4\,x + 1) & = 3 & & \qquad | - 3 \\ | ||
| − | (x^2 + 4\,x + 1)^2 + 2\,(x^2 + 4\,x + 1) | + | (x^2 + 4\,x + 1)^2 + 2\,(x^2 + 4\,x + 1) - 3 & = 0 \\ |
\end{align}</math> | \end{align}</math> | ||
Nu ser man att uttrycket <math> x^2 + 4\,x + 1 </math> förekommer två gånger i ekvationen. Ersätter man det med en ny variabel kan ekvationen förenklas väsentligt. Gör man det på rätt sätt går 4:e gradsekvationen över till en 2:e gradsekvation. Följande substitution åstadkommer detta: | Nu ser man att uttrycket <math> x^2 + 4\,x + 1 </math> förekommer två gånger i ekvationen. Ersätter man det med en ny variabel kan ekvationen förenklas väsentligt. Gör man det på rätt sätt går 4:e gradsekvationen över till en 2:e gradsekvation. Följande substitution åstadkommer detta: | ||
| − | <math> t = x^2 + 4\,x + 1 </math> | + | ::::::<math> t = x^2 + 4\,x + 1 </math> |
| − | Ersätter man i 4:e gradsekvationen <math> (x^2 + 4\,x + 1)^2 + 2\,(x^2 + 4\,x + 1) | + | Ersätter man i 4:e gradsekvationen <math> (x^2 + 4\,x + 1)^2 + 2\,(x^2 + 4\,x + 1) - 3 = 0 </math> enligt substitutionen ovan <math> x^2 + 4\,x + 1 </math> med <math> \displaystyle t </math> får man 2:e gradsekvationen <math> t^2 + 2\,t - 3 = 0 </math> som kan lösas med pq-formeln: |
:::::<math>\begin{align} t^2 + 2\,t - 3 & = 0 \\ | :::::<math>\begin{align} t^2 + 2\,t - 3 & = 0 \\ | ||
| Rad 20: | Rad 20: | ||
\end{align}</math> | \end{align}</math> | ||
| − | Sätter vi först <math> t_1 = 1 </math> tillbaka i substitutionen ovan | + | Sätter vi först <math> t_1 = 1 </math> tillbaka i substitutionen ovan får vi: |
| − | :::::<math>\begin{align} x^2 + 4\,x + 1 & = 1 & & \qquad\qquad | - 1 \\ | + | :::::<math>\begin{align} x^2 + 4\,x + 1 & = 1 & & \qquad\qquad\quad | - 1 \\ |
| − | x^2 + 4\,x & = 0 | + | x^2 + 4\,x & = 0 \\ |
\end{align}</math> | \end{align}</math> | ||
| Rad 33: | Rad 33: | ||
\end{align}</math> | \end{align}</math> | ||
| − | Sätter vi sedan <math> t_2 = - 3 </math> tillbaka i substitutionen ovan | + | Sätter vi sedan <math> t_2 = - 3 </math> tillbaka i substitutionen ovan får vi: |
| − | :::::<math>\begin{align} x^2 + 4\,x + 1 & = -3 | + | :::::<math>\begin{align} x^2 + 4\,x + 1 & = -3 & & | + 3 \\ |
| − | x^2 + 4\,x + 4 & = 0 | + | x^2 + 4\,x + 4 & = 0 \\ |
| − | x_{3,4} & = - 2 \pm \sqrt{4 - 4} | + | x_{3,4} & = - 2 \pm \sqrt{4 - 4} \\ |
| − | x_3 & = - 2 | + | x_3 & = - 2 \\ |
\end{align}</math> | \end{align}</math> | ||
| Rad 46: | Rad 46: | ||
har lösningarna: | har lösningarna: | ||
| + | |||
| + | <math> \displaystyle x_1 = 0 </math> | ||
| + | |||
| + | <math> \displaystyle x_2 = -4 </math> | ||
| + | |||
| + | <math> \displaystyle x_3 = -2 </math> | ||
Nuvarande version från 7 februari 2011 kl. 08.22
Först förenklar vi ekvationen genom att ordna termerna och bli av med bråken\[\begin{align} {1\over2}\,(x^2 + 4\,x + 1)^2 & = {3\over2} - (x^2 + 4\,x + 1) & & \qquad \\ {1\over2}\,(x^2 + 4\,x + 1)^2 + (x^2 + 4\,x + 1) & = {3\over2} & & \qquad | \cdot 2 \\ (x^2 + 4\,x + 1)^2 + 2\,(x^2 + 4\,x + 1) & = 3 & & \qquad | - 3 \\ (x^2 + 4\,x + 1)^2 + 2\,(x^2 + 4\,x + 1) - 3 & = 0 \\ \end{align}\]
Nu ser man att uttrycket \( x^2 + 4\,x + 1 \) förekommer två gånger i ekvationen. Ersätter man det med en ny variabel kan ekvationen förenklas väsentligt. Gör man det på rätt sätt går 4:e gradsekvationen över till en 2:e gradsekvation. Följande substitution åstadkommer detta:
- \[ t = x^2 + 4\,x + 1 \]
Ersätter man i 4:e gradsekvationen \( (x^2 + 4\,x + 1)^2 + 2\,(x^2 + 4\,x + 1) - 3 = 0 \) enligt substitutionen ovan \( x^2 + 4\,x + 1 \) med \( \displaystyle t \) får man 2:e gradsekvationen \( t^2 + 2\,t - 3 = 0 \) som kan lösas med pq-formeln:
- \[\begin{align} t^2 + 2\,t - 3 & = 0 \\ t_{1,2} & = - 1 \pm \sqrt{1 + 3} \\ t_{1,2} & = - 1 \pm 2 \\ t_1 & = 1 \\ t_2 & = - 3 \\ \end{align}\]
Sätter vi först \( t_1 = 1 \) tillbaka i substitutionen ovan får vi:
- \[\begin{align} x^2 + 4\,x + 1 & = 1 & & \qquad\qquad\quad | - 1 \\ x^2 + 4\,x & = 0 \\ \end{align}\]
Eftersom detta är en 2:e gradsekvation som saknar konstant term kan vi genom att bryta ut x på vänsterledet och använda nollproduktmetoden lösa den enkelt:
- \[\begin{align} x\;(x + 4) & = 0 \\ x_1 & = 0 \\ x_2 & = - 4 \\ \end{align}\]
Sätter vi sedan \( t_2 = - 3 \) tillbaka i substitutionen ovan får vi:
- \[\begin{align} x^2 + 4\,x + 1 & = -3 & & | + 3 \\ x^2 + 4\,x + 4 & = 0 \\ x_{3,4} & = - 2 \pm \sqrt{4 - 4} \\ x_3 & = - 2 \\ \end{align}\]
Sammanfattningsvis kan vi ange att ekvationen
\( {1\over2}\,(x^2 + 4\,x + 1)^2 = {3\over2} - (x^2 + 4\,x + 1) \)
har lösningarna\[ \displaystyle x_1 = 0 \]
\( \displaystyle x_2 = -4 \)
\( \displaystyle x_3 = -2 \)
